Lars Sunnas utsmyckning i Kiruna StadshusLars Sunnas utsmyckning i Kiruna Stadshus.Foto: Bengt A Lundberg (CC BY)

Återuppta samtalen om Kirunas stadsomvandling

Antal kommentarer: 3

Kiruna stad står inför stora förändringar. Gruvbrytningen som utgjort förutsättningen för stadens tillkomst underminerar nu dess grundvalar och gör att staden måste flyttas. Riksantikvarieämbetet är en av de myndigheter som haft regeringens uppdrag att bidra till processen. Riksantikvarie Lars Amréus och överantikvarie Knut Weibull uppmanar till att samtalen om stadsflytten i Kiruna återupptas.

Förberedelserna pågår alltså som bäst för ett nytt skede i stadens historia. Den gamla och nya staden kommer emellertid under decennier att finnas sida vid sida. Stadsomvandlingen i Kiruna innehåller därför frågor som är centrala i all stadsplanering, även om skälen till förändringen och takten i genomförandet är unik.

Stadsomvandlingen i Kiruna rymmer många svåra frågor. Många olika kompetenser måste samverka för att resultatet ska bli bra. De i grunden mänskliga behoven av igenkänning och möjligheten att avläsa samband mellan då och nu måste också tas om hand.

Anledning till oro

Här finns på flera punkter anledning till oro. Kiruna kommun har ännu inte färdigställt den helhetsanalys av kulturmiljön som man åtagit sig att göra. Det innebär att väsentliga planeringsunderlag saknas, t.ex. angående vilka byggnader som kan flyttas med och hur de kan berika den nya staden.

En annan viktig fråga som fortfarande är olöst rör stadens mest välkända byggnad. Kiruna stadshus tillhör de yngsta byggnader som fått skydd enligt kulturminneslagen. Byggnadsminnesförklaringen lyfter bl.a. fram stadshusets betydelse för landskapet men också om byggnaden som uttryck för öppenhet och lokal demokrati.  Ett bevarande på plats är inte aktuellt och det är inte heller möjligt att flytta byggnaden i sin helhet.

Kiruna kommun begärde därför i april 2011 att länsstyrelsen skulle upphäva byggnadsminnesförklaringen. Länsstyrelsens beslut innehöll villkor om tillvaratagande och återuppförande av byggnadsdelar i ett nytt stadshus.  Kommunen ansåg villkoren vara för långtgående och överklagade beslutet till förvaltningsrätten.

Samtalen bör återupptas

För att hitta en lösning påbörjades hösten 2012 samtal mellan kommunen, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.  I början av 2013 avbröt kommunen samtalen för att invänta utfallet av prövningen i förvaltningsrätten. Rättens avgörande, den 7 maj 2013, innebär att länsstyrelsens beslut i väsentliga delar står fast.  Det vore olyckligt om kommunen skulle överklaga även detta avgörande.  Juridiken räcker inte till för att lösa alla frågor. För det krävs samverkan och samsyn mellan kommunen och länsstyrelsen. Därför bör samtalen återupptas.

Hållbara lösningar för framtiden finns

Synen på bevarande måste vara flexibel i denna exceptionella situation. Återbruk av byggnadsdelar har förekommit i alla tider. Många gånger av ekonomiska skäl, men också för att man sett värdet i det som tidigare skapats. Låt den byggnad som uppförs istället för det gamla stadshuset bli en viktig symbol för det nya Kiruna – ett Kiruna som förmått att ta med viktiga delar av sin historia, men ändå skapat något nytt med sikte på framtid

Kontakt: Lars Amréus, riksantikvarie. E-post: lars.amreus@raa.se Telefon: 08-5191 8001

Kontakt: Knut Weibull, överantikvarie. E-post: knut.weibull@raa.se Telefon: 08-5191 8004

 

Dela sidan på

Kommentarer (3)

  1. Hej,
    Det vore viktigt att studera flyttmöjlighterna av de kulturhistoriska byggnaderna ur ett hållbarhetsperspektiv, hur kan de göras energieffektivare, hur kan de bevaras,vad ska bevaras och ställa dessa möjligheter mot en ekonomisk utvärdering. LCA kan göras och den ger en bild av samhällskostnaden. Men även ur ett trängre ekonomiskt perspektiv torde en flytt kopplad till energieffektivisering vara intressant. Jag har arbetet med denna fråga som professor I Restaureringskonst på KKH åren 2009-10. Nu undervisar jag ingenjörer I hållbar ombyggnad. Vore intressant att kunna bidra med studier om detta under vår kurs i september och oktober I år! Vore det tänkbart?
    Är I övrigt intresserad av att delta I diskussioner om detta. Bedriver även egen arkitektverksamhet I Stockholm som även inriktar sig på hållbar restaurering.

    1. Hej Tina,
      Inom Energimyndighetens forskningsprogram ”Spara och Bevara, energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader” finns ett projekt som tittar på dina frågeställningar. Projektet heter ”SMART ENERGIEFFEKTIVISERING AV KULTURHISTORISKA BYGGNADER I KALLT KLIMAT” och som bl.a kommer att titta på några av byggnaderna i Kiruna och Malmberget. Projektet leds av Luleå Tekniska Universitet. Projektledare är Kristina L Nilsson. För mer information och kontaktuppgifter se: http://www.sparaochbevara.se/index.php?page=271

      Vänliga hälsningar

      Camilla Altahr-Cederberg

  2. Tina,

    tack för din synpunkt och dina konstruktiva förslag! Flytt av hela byggnader, återbruk av byggnadsdelar och energieffektiviseringar kan på olika sätt bidra till hållbarhet, såväl ur socialt och ekonomiskt perspektiv som då det gäller att minimera påverkan på klimatet. En kombination av allt detta måste till för att lösa de utmaningar som Kiruna står inför. Riksantikvarieämbetets förhoppning, som den kommer till uttryck i artikeln, är att dessa frågor åter ska komma i fokus och många olika kompetenser bidra till att hitta hållbara lösningar. De olika processer som leder till avgörande val hanteras i första hand på lokal och regional nivå. Utöver det kan många andra aktörer bidra till debatten och till att ta fram kunskapsunderlag som belyser alternativ och möjligheter.

    Med vänlig hälsning
    Markus Dahlberg, Enhetschef Kulturminnen, Riksantikvarieämbetet

Lämna en kommentar