Utropshallen, Kolingsborg. Väggmålningar med hamnarbetarmotiv av Ingemar Callenberg från 1953-54.Utropshallen, Kolingsborg. Väggmålningar med hamnarbetarmotiv av Ingemar Callenberg från 1953-54.Foto: Stockholms stadsmuseum, Mattias Ek (Alla rättigheter förbehålles)

Svar om Callenbergs målningar i Kolingsborg i Stockholm

Antal kommentarer: 3

Riksantikvarieämbetet har fått frågor om inte myndigheten kan kräva ett bevarande av Ingemar Callenbergs välkända väggmålningar inne i Kolingsborg, vid Slussen, då byggnaden rivs. Detta är inte möjligt.

Callenbergs fresker i Kolingsborg kommer av allt att döma inte att sparas i sitt befintliga skick. Stockholms stadsmuseum har gjort bedömningen att museet inte har möjlighet att ta ner och förvara 100 kvadratmeter vägg. I stället har museet beslutat dokumentera konstverken inför rivningen.

Riksantikvarieämbetet har fått frågan om myndigheten kan påverka Stadsmuseets beslut. Det är inte möjligt. Det ligger inte i Riksantikvarieämbetets uppdrag och roll att tala om för en kommunal verksamhet, i detta fall Stadsmuseet, hur den ska sköta sitt uppdrag. Stockholms stad har det politiska mandatet att besluta om bevarande av målningarna i Kolingsborg. Det är inte en fråga för Riksantikvarieämbetet.

Överprövar inte kommunala beslut

Riksantikvarieämbetet ska inte heller överpröva kommunala beslut. Länsstyrelserna har tillsynsansvar över byggnadsminnena och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. Enligt kulturmiljölagen har Riksantikvarieämbetet i sin tur möjlighet att överklaga beslut som länsstyrelsen fattar om byggnadsminnen. Kolingsborg är inte ett byggnadsminne.  Därmed finns det ingen möjlighet för Riksantikvarieämbetet att agera.

Om Kolingsborg hade varit ett statligt byggnadsminne hade Riksantikvarieämbetet kunnat agera, eftersom vi ska utöva tillsyn över dem.

Respekt för myndigheters uppdrag och roller

Vi är många offentliga aktörer som har ett gemensamt ansvar för att bevara, använda och utveckla kulturmiljön och kulturarvet. Det är en grundläggande demokratisk fråga att Riksantikvarieämbetet agerar inom ramen för det uppdrag som riksdag och regeringen gett myndigheten. Det är också viktigt att vi respekterar andra myndigheters uppdrag och roller – även de gånger vi inte håller med om innehållet i deras beslut.

För ytterligare information, se även Frågor och svar om Riksantikvarieämbetet och Slussen

Dela sidan på

Kommentarer (3)

  1. Händelserna kring Callenbergs muralmålningar i Kolingsborg aktualiserar frågan vilken typ av dokumentation är relevant inför en förändring som denna? Vilken roll har dokumentationen när konstverk försvinner?

    ICOMOS Charter för muralmåleri lyfter fram betydelsen av att dokumentera tillverkningssättet och material. Spår som dessa blir en källa för att skapa berättelser och lyfta fram immateriella värden. En fotodokumentation dokumenterar inte muralmålningens tillverkningssätt.
    Detta dokumentationsperspektiv är betydelsefullt för berättelsen om Callenberg och förståelsen kring modernismens muralmåleri. Tillverkningssätt och material i en muralmålning bär på specifika berättelser samt möjligheter till nya kontexter.

    Muralmålningarna i Kolingsborg är ett exempel på att dokumentation behöver diskuteras och belysas i ett vidare perspektiv.

    Behöver vi i Sverige rekommendationer för hur konst som är en integrerad del av en byggnad ska dokumenteras i olika situationer? English Heritages vägledningar för hur muralmålningars tillverkningsspår och material ska dokumenteras vid förändringar inspirerar. De visar på vad som förloras vid en traditionell fotodokumentation.

    Anna Henningsson
    ICOMOS representant för muralmåleri

    Länkar:
    ICMOS Charter för bevarande av muralmålningar (pdf finns för nedladdning under http://www.icomos.se/internationella-kommitteer/muralmaleri/).

    Fotodokumentationen av Callenbergs målningar
    http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/Grid.fwx?archiveId=5000&SF_LASTSEARCH=&SF_FIELD1_GROUP=1&SF_GROUP1_BOOLEAN=and&SF_FIELD1_MATCHTYPE=all&SF_FIELD1=callenberg&SF_SEARCHINRESULT=0&doSearch=S%C3%B6k

  2. Hej Anna,
    Tack för intresseväckande inlägg. Jag ser fram emot att följa en fortsatt diskussion. Har du någon uppfattning om hur många ärenden det kan handla om per år?

    1. Hej Lars,
      Tyvärr saknar jag en överblick av hur många ärenden det kan röra sig om. Jag ser dock paralleller till när dolda målningar eller puts påträffas i samband underhåll och ombyggnader. Ofta täcks det upptäckta över utan materialdokumentation. Hantering av upptäckter av konst har därmed beröringspunkter med konst som försvinner vid rivning.

      Fastlagda planer och tidsaspekter har ofta företräde när det dolda påträffas. Det skapas sällan ett utrymme för reflektion kring möjligheter och konsekvenser kring vad som kommit fram och vad vi förlorar när det försvinner. ICOMOS WP Charter i länk ovan, (art. 6 emergency measues) visar på lösningar och exempel för återbruk.

      Konst som är fast integrerad i byggnader ses som en del av byggnadens kulturhistoriska värde. Kanske behöver vi även en specifik värdering av byggnaders fasta konst som självständiga objekt?

      Rekommendationer eller någon form av vägvisare skulle kunna lyfta fram möjligheter och krav på relevant förändringsdokumentation för konst i byggnader. Jag tror det kan finnas förebilder för detta inom arkeologi.

      Anna Henningsson

Lämna en kommentar