Runstenen U 620 vid Finnsta i Upplands-Bro. Stenen är rest av Gunnar och Igul och ristad av en runristare som av någon anledning gärna undvek vokaler.Runstenen U 620 vid Finnsta i Upplands-Bro. Stenen är rest av Gunnar och Igul och ristad av en runristare som av någon anledning gärna undvek vokaler.Foto: Magnus Källström (CC BY)

Frågor och svar om runstenen Bro 23:1 / runinskrift U620

Antal kommentarer: 1

Runstenen Bro 23:1 har uppmärksammats på grund av klotter. Här följer information om ansvarsfördelning och tillvägagångssätt.

Är runsten Bro 23:1 totalförstörd?
Nej, stenens utseende går att återställa. Färg sugs in i sten och kan vara svår att få bort men att det kan ta tid att ta bort något är inte samma sak som att runstenen inte går att återställa.

Vad är det som tar tid?
Rengöring av sten kan endast göras under sommarhalvåret. När konservator är på plats tar det tid att lista ut vilken färgtyp som har använts. Olika lösningsmedel löser upp olika typer av färg. En konservator provar försiktigt, på en undanskymd plats på stenen, vilket lösningsmedel eller vilken metod som är snällast mot stenen men mest effektivt för att få bort färgen. Vanliga klottersanerare är oftast snabbare och mer hårdhänta än en konservator. Men till en runsten, som vi vill ska överleva i tusen år till, vill man anlita ett försiktigt och långsamt arbetande proffs.

Glömdes denna sten bort? Det har ju gått en sommar utan att något gjorts.
Nej, stenen har aldrig varit bortglömd. Att ärendet tagit tid beror bland annat på att Länsstyrelsen först måste invänta polisens dokumentation av stenen. Det ska genomföras en upphandling av konservator som utför rengöringen och sedan är tiden när rengöring kan utföras begränsad. Den kan bara genomföras under den del av året då det absolut inte finns någon frysrisk.

Just denna sten är både grön och blå. Är det klotter alltihop?
Nej, det blåa är någon form av färg och det gröna är alger. Denna sten är förmodligen behandlad med ett klotterskydd, en polysackarid som man använde förr men som inte finns på marknaden längre eftersom tillverkaren upptäckte att den befrämjar algväxt. Klotterskydd gör att färgen inte går in i stenens porer utan ligger ytligt och är lättare att ta bort.

Varför klotterskyddas inte alla runstenar, fornlämningar och alla byggnadsminnen?
Alla ytbehandlingar vi gör på en sten eller en byggnad ska vara kompatibla med varandra. Ju fler olika produkter och kemikalier vi tillför en runsten eller byggnad, desto svårare blir det för framtida konservatorer och antikvarier att återbehandla ett objekt. Tillverkarna av klotterskydd, färg, hydrofoberingar och konsolidering ändrar sina recept och de olika produkterna funkar inte alltid tillsammans – inte ens när man köper produkter från samma tillverkare. Vi kan få oväntade, negativa så kallade cocktail-effekter. Därför är idealet att sten är så obehandlat som möjligt och det är bara i ”värsta fall” som man klotterskyddar en runsten eller ett byggnadsminne.

Om jag ser att en runsten blivit klottrad på eller på något annat sätt vandaliserats – vad gör jag?
Då ska du göra en polisanmälan. Polisen dokumenterar klottret innan länsstyrelsen kan beställa en stenkonservators tjänster för att rengöra stenen. Vi på Riksantikvarieämbetet är rådgivande instans om så behövs. Rengöring av stenar ska endast göras under den del av året då det absolut inte finns någon frysrisk.

Läs gärna mer om runor och runstenar här.

 

Dela sidan på

Kommentarer (1)

  1. Äntligen är runstenen restaurerad! Även informationskylten bredvid är läsbar igen

Lämna en kommentar