Ikon för kunskapsöverföringDuke Innovation Co-Lab (The Noun Project) [CC0], via Wikimedia Commons (Ingen upphovsrätt)

Vilken information behöver Riksantikvarieämbetets användare?

Antal kommentarer: 0

För att kunna prioritera mellan olika digitaliseringsinsatser på Riksantikvarieämbetet behöver vi veta vilka behov som finns hos våra användare – vilken information kopplad till kulturmiljöer kan underlätta deras arbete, och hur vill de ta del av den informationen? Den behovskartläggning som gjordes under 2015 fokuserade på just dessa frågor.

Bakgrund

Kartläggningen är ett stöd för att kunna tillgängliggöra den information som bäst stödjer Riksantikvarieämbetets uppdrag, och tillgängliggöra den på rätt sätt för användarna. Detta handlar inte enbart om att digitalisera våra egna samlingar utan kan omfatta flera olika typer av insatser:

  • Digitalisering av analog information som vi ansvarar för
  • Arbete för att analog information som finns hos andra aktörer ska bli digitaliserad
  • Arbete för att digital information hos andra aktörer ska bli tillgänglig och användbar i en öppen infrastruktur
  • Förbättring av redan digital information genom bättre användbarhet och/eller bättre pedagogik

Riksantikvarieämbetet tillhandahåller idag kulturmiljöinformation till många olika användargrupper. Fyra av dem omfattades i denna första kartläggning: länsstyrelser, museer (länsmuseer och de tre största stadsmuseerna), professionella förvaltare (Statens fastighetsverk, Svenska kyrkan) och miljömålsmyndigheter.

Resultat

Många olika behov och önskemål kom fram i undersökningen. Både länsstyrelser och museer efterfrågar framför allt rektifierade historiska kartor och ett register över undersökningar och andra händelser kopplat till fornlämningar. De professionella förvaltarna efterfrågar i första hand lättillgängliga högupplösta dokumentationsbilder samt byggnadsteknisk dokumentation. Miljömålsmyndigheterna har behov av mer tolkande och förklarande information än de övriga användargrupperna.

Många användare har också synpunkter på hur befintliga system och söktjänster fungerar. Det är alltså inte alltid informationen i sig som är ett problem i det dagliga arbetet, utan hur informationen paketeras, hur lätt den är att hitta och hur lätt den är att använda sig av. Idag krävs flera parallella sökningar för att hitta relevant information. Publicering av nya informationsmängder eller införande av nya funktioner i befintliga system når inte heller alltid fram till användarna.

Det finns också olikheter i vilken slags information som är användbar för olika användare: de som själva bearbetar data behöver enkelt kunna hitta och hämta rätt data, medan andra snarare behöver bättre stöd i att bearbeta, förstå eller dra slutsatser av den tillgängliga informationen.

Deltagarna i undersökningen har gett synpunkter och önskemål som är väldigt värdefulla i vår prioritering av insatser. En del av de identifierade behoven kommer att kunna uppfyllas genom arbete som redan har påbörjats, till exempel inom DAP – digital arkeologisk process. Andra behov kan däremot kräva helt nya insatser.

Läs mer

Detaljerade resultat hittar du i rapporten Behov av kulturmiljöinformation hos Riksantikvarieämbetets användare (PDF). Där finns också en genomgång av hur vissa av de identifierade behoven kan uppfyllas.

Kontakt: Vi som har jobbat med behovskartläggningen är Matilda Karlsson och Anders Strinnholm på Enheten för informationsutveckling.

Dela sidan på

Lämna en kommentar