Paneldiskussion med Dennis Rodwell, Wessel de Jonge, Panu Lehtovuori och moderator Alexandra Warr.Paneldiskussion med Dennis Rodwell, Wessel de Jonge, Panu Lehtovuori och moderator Alexandra Warr.Foto: Riksantikvarieämbetet (CC BY)

Lyckat samarrangemang mellan de statliga kulturarvsmyndigheterna i Östersjöländerna

Antal kommentarer: 0

Den internationella konferensen From Postwar to Postmodern – 20th Century Built Cultural Heritage, the 6th Baltic Sea Region Cultural Heritage Forum, hölls 28–30 september i Kiel, med deltagare från tolv länder. Konferensen var ett mycket lyckat samarrangemang mellan de statliga kulturarvsmyndigheterna i Östersjöländerna, inom ramen för Monitoring Group on Cultural Heritage in the Baltic Sea States. Föreläsningarna filmades – ta del av de intressanta föreläsningarna via länken till höger!

Konferensens internationellt erkända keynote speakers var Sir David Chipperfield (David Chipperfield Architects, UK), Mart Kalm (Estonian Academy of Arts), Wessel de Jonge (W. de Jonge Architecten, NL) och Susan Macdonald (The Getty Conservation Inst. USA).

Syftet med konferensen var att öka medvetenheten om efterkrigstidens och det sena 1900-talets byggda kulturarv i en östersjökontext. Konferensen fokuserade på att belysa följande tre huvudteman:

  • Det historiska arvet avseende efterkrigstidens och det sena 1900-talets samhällsplanering och arkitektur i östersjöländerna.
  • Värdena i det sena 1900-talets byggda kulturarv i regionen.
  • Strategier för bevarande och metoder för värdering och urval.

Flera av talarna belyste likheterna mellan hur välfärdsstaten fysiskt har uttolkats i östersjöområdet, trots den tidigare uppdelningen i öst och väst, och försökte därigenom peka på gemensamma och utmärkande drag vad gäller det byggda kulturarvet i regionen. Många var även eniga om att det sena 1900-talets byggda kulturarv snarare bör värderas utifrån sin miljöskapande karaktär än som enskilda monument. Flera av konferensens talare underströk också vikten av att värdera efterkrigstiden och det sena 1900-talets byggda kulturarv utifrån såväl sociala som ekologiska aspekter av hållbarhet och poängterade att ”adaptive reuse” av nödvändighet bör appliceras i långt större utsträckning än det görs idag. Under konferensen avhandlades även huruvida skapandet av kulturarv är ett sätt att hantera (samhälls-)förändring och varför det är viktigt att hantera processer rörande förståelsen för ”difficult heritage” för att ett land ska kunna utvecklas i riktning mot en hållbar framtid byggd på demokratiska värderingar. Avslutningsvis berörde flera talare även hur förutsättningarna för offentligt kulturmiljöarbete har förändrats under senare år och poängterade vikten av ökat samarbete mellan de aktörer som idag finns på fältet. Man efterlyste även en ökad samverkan kring gemensamma strategier för bevarande i östersjöregionen samt en samsyn vad gäller metoder för värdering och urval. I anslutning till konferensen har Monitoring Group upprättat ett gemensamt uttalande, ett så kallat Joint statement, som syftar till ökat samarbete kring efterkrigstiden och det sena 1900-talets byggda kulturarv i en östersjökontext.

En konferensrapport kommer att sammanställas av Riksantikvarieämbetet och publiceras som nedladdningsbar pdf samt som print-on-demand.

 

Dela sidan på

Lämna en kommentar