Representanter för Riksantikvarieämbetet och styrelsen för Sveriges museer träffades hos Riksantikvarieämbetet i Visby.Representanter för Riksantikvarieämbetet och styrelsen för Sveriges museer träffades hos Riksantikvarieämbetet i Visby.Foto: Henrik Löwenhamn (CC BY)

Styrelsen för Sveriges Museer

Riksantikvarieämbetet i Visby, 16 februari.
Deltagare från Riksantikvarieämbetet: Lars Amréus, Ulrika Mebus, Torsten Hökby, Henrik Löwenhamn.
Deltagare från Sveriges Museers styrelse: Maria Jansén, Pernilla Klingofström, Mats Persson, Maria B Olofsson, Hans Kindgren, Henrik Lindborg.

Museidialogen fick i torsdags möjligheten att under en hel eftermiddag samtala med styrelsen för Sveriges Museer. Det blev en konstruktiv dialog där alla fick chansen att ställa frågor, både lätta och svåra, och det fördes fram flera viktiga saker som vi kommer att behöva prata vidare om.

Som vanligt inledde Lars Amréus med att berätta om lagrådsremissen men vi pratade även en hel del om Digisam som sedan 1 januari finns på Riksantikvarieämbetet. Hur deras framtid ser ut och vad de kommer att jobba med. Allt det här håller på att formas, så det kommer vi att behöva återkomma till. En fråga som dök upp angående Digisam var vilka de finns till för. Lars berättade att de huvudsakligen finns till för andra statliga kulturarvsmyndigheter och institutioner, eftersom det är därifrån deras medel kommer, men att det är viktigt att det som kommer fram i Digisam kommer hela sektorn till nytta så att alla kan delta i det digitala kulturarvsarbetet, något som också finns med i Digisams målsättningar. Riksantikvarieämbetet vill ta ett samlat grepp om de digitala frågorna för museibranschen som helhet och jobbar redan nu med flera olika spår förutom Digisam.

Maria Jansén, ordförande för Sveriges Museer, var väldigt tydlig med att Sveriges Museer vill ha en bra dialog (nu och framåt) med Riksantikvarieämbetet för att säkerställa att riksförbundet och Riksantikvarieämbetet inte dubbelarbetar och att vissa frågor inte faller mellan stolarna, på att samarbetet blir så bra som möjligt och för att nära följa vad Riksantikvarieämbetets nya museiuppdrag innebär för Sveriges Museer fortsättningsvis.

Informationsutbyte om trender och tendenser och gemensamma fokusområden behöver ske löpande. Klargörande av roller och ansvar ses också som viktigt för att skapa tydlighet gentemot sektorn, för att undvika dubbelarbete och som ett sätt att jobba resurseffektivt.

Maria Jansén skickade även med att det är viktigt att Riksantikvarieämbetet tittar på alla de remissvar som kom in på museiutredningen, eftersom det där finns väldigt mycket om vilka behov och önskemål som museerna har på en museimyndighet.

hansHans Kindgren, museichef, Bohusläns museum och Henrik Lindborg, museichef Polismuseet.Foto: Henrik Löwenhamn (CC BY)

Sammanställning av inspel

Frågan ställdes även hur alla inspel som kommer upp under museidialogen kommer att sammanställas, så att man är säker på att det verkligen är museernas behov och inte enskilda röster som får för stor påverkan. Riksantikvarieämbetet tar till sig detta, och säger att vi av just den anledningen valt att initialt träffa centrala nätverk och organisationer inom museisektorn snarare än enskilda museum. Men vi tar gärna tar hjälp av Sveriges Museer och andra organisationer för de breda perspektiven som bygger på långvarig och fördjupad kunskap om museernas verksamhet och realitet.

För att kvalitetssäkra dialogen kommer en enkät att gå ut till mueernas ledningar under senvåren, och även här är det viktigt att med samverkan med Sveriges Museer när det gäller att ringa in de centrala och viktiga frågeställningarna.

Vidare diskuterades hur Riksantikvarieämbetet och Sveriges Museer ska samarbeta när det gäller saker som tidpunkter för konferenser, utbildningar och liknande, för att det inte ska krocka och för att hitta samarbetsområden på olika nivåer, ett arbetssätt som kommer att fortsätta långsiktigt för bästa möjliga samordning och effektivitet.

Även frågan om FoU-medel kom upp, då Riksantikvarieämbetet föreslås ta över ansvaret för de FoU-medel som delas ut till centralmuseernas forskning. Det framfördes synpunkter på att endast en mycket liten del av de FoU-medel som Riksantikvarieämbetet redan nu förmedlar landar i museisektorn och frågan ställdes om det fanns någon strategi inför framtiden att rikta en större del av dessa medel till museerna. Detta speciellt mot bakgrund av Lagrådremissens upprepade avsikt att stimulera museerna som kunskapsinstitutioner.

Lars Amréus menade att Riksantikvarieämbetet får ramar från regeringen, museerna får konkurrera med övriga aktörer om de medel som finns. Det är i sammanhanget viktigt att museerna bygger nätverk med andra, inte minst med akademin, för att utveckla sin egen kunskaps- och forskningsplattform. Mats Persson och Maria Jansén skickade med att det är viktigt att vi gemensamt hjälper museerna att höja nivån när det gäller kunskap och forskning, speciellt om museerna ska behålla sin viktiga ställning i dagens samhälle. Torsten Hökby, Riksantikvarieämbetet, sade att det utifrån det nya museiuppdraget finns anledning att se över den FoU-strategi som ligger till grund för utdelningen av dessa medel och som idag fokuserar på kulturmiljöfrågor.

Vårmötet 25-27 april, Södertälje

Riksantikvarieämbetet kommer att vara på plats på Museernas vårmöte i Södertälje, bland annat genom representanter för museidialogen. Ulrika Mebus kommer att vara med på Sveriges Museers årsmöte och där vill vi redan nu uppmana deltagande medlemmar att förbereda inspel till museidialogen. Tänk gärna ”Vilka är de fem viktigaste frågorna att skicka med in i det nya museimyndighetsuppdraget?

Sammanfattningsvis var det en mycket bra eftermiddag och båda parter ville försäkra sig om att samarbetet och samtalet kommer att fortsätta på bästa sätt.

Dela sidan på