Mästerby 1361 - kampen om vägen till Visby
Det var bara några decennier sedan som digerdöden härjat, och kanske hade man just börjat återhämta sig från farsotens dödslie när det var dags igen. I juli 1361 landsteg en dansk expeditionskår på ön under ledning av den danske kungen Valdemar Atterdag. Målet var det rika Visby, men försiktigtvis gick man i land på sydvästkusten, kanske med avsikten att slå det gotländska försvaret bit för bit och på så sätt slippa möta hela den samlade regionarmén.
Maria Lingström koncentrerar sig på ljuden från detektorn.
Foto: UV
Gotlänningarna var organiserade i settingar, en gammal försvarsindelning fördelat på sex områden. Totalt kan man ha förfogat över 2000 till 3000 man, medan danskarna uppskattningsvis landsatte omkring 2000 soldater. Vi vet att huvuddelen av larmet om att danskarna invaderat kom till Hejde setting, vilka snabbt mobiliserade sina cirka 500 krigare. De hade Ajmunds bro som mötesplats och slöt upp strax innan Atterdags kår nådde fram.
Kontakt:
Grens-korset. Minnesmärket skall ha rests strax efter sammandrabbningen. Ett liknande minnesmärke står vid Korsbetningen utanför Visby ringmur där massgravarna påträffades i början av 1900-talet.
Foto: UV
Enligt äldre källor skall mellan ett och tre slag ha stått på eller intill Fjäle myr. Gotlänningarna försökte antagligen förhindra danskarna att tåga norrut längs den enda farbara vägen, men de skingrades till slut. Vi vet väldigt lite om vad som egentligen utspelades på platsen (om det ens stod något slag), och bland annat därför drog arkeologen Maria Lingström igång projektet Mästerby 1361 tillsammans med den lokala hembygdsföreningen. Riksantikvarieämbetets slagfältsteam kontaktades och i ett fantastiskt roligt samarbete gjorde vi så tillsammans en första fältarbetsinsats i september 2006.