Under våren 2006 kunde vi äntligen genomföra en fullskalig undersökning efter tilldelat forskningsbidrag. Nu var vi åter tillbaka vid Knapens hål, där den tidigare provundersökningen avslutats.

Det kuperade slagfältet på Skogsö skiljer sig markant från stormaktstidens slagfält i Lund, Landskrona och Helsingborg där ytorna var oändligt stora och platta. Att det på Skogsö överhuvudtaget har utspelats en strid känns minst sagt märkligt.

Skansarnas placering

En fråga som var av vital vikt att få besvarad var om vi genom undersökningen kunde fastställa timmerskansarnas placering och omfattning. Timret är ju av förståeliga skäl nedbrutet och de historiska dokumenten ger oss dessvärre begränsad information.

Det visade sig att fynden kom att bli både fler och av mer varierande slag än vad vi hade kunnat förvänta oss.

Fyndmaterialet

Grova spikar, ett yxblad, borrar, kilar och bultar, rester kvarlämnat från tremänningarnas arbete med skansarna, gick att följa som en röd tråd genom terrängen. Utifrån topografin tycktes fynden härröra från vad som kan ha varit själva huvudskansen.

Ett urval av fynden från timmerskansen.

Selected finds from the main redoubt.

Foto: Tomas Englund

Precis som vid provundersökningen fann vi en hel del muskötkulor varav flera hade mycket kraftiga anslagsskador.

Druvhagel, hagel, muskötkulor och pistolkula i bly, varav en del med gjuttapp eller deformationsytor.

Fragment of a grapeshot, musket- and pistol balls and one buckshot.

Foto: Tomas Englund

Intakt handgranat

Den stora förekomsten av handgranatsskärvor bekräftade inte bara de ryska grenadjärernas våldsamma försök att inta skansarna. I och med att en handgranat inte kunde kastas iväg mer än 20-30 meter visar fynden också hur nära varandra kombattanterna befann sig under striden. En handgranat, som påträffades i ett vattensjukt område, var till och med fullt intakt. Troligen hade luntan slocknat när bomben landade i sumpen.

Motstridiga uppgifter om kavalleri

Ett knepigt spörsmål är huruvida kavalleri deltog i drabbningen. Den svenska officiella versionen nämner inget om svenskt kavalleri, till skillnad från en rysk källa som berättar om ett svenskt kavalleriförband vilket deltog aktivt i striden.

Till vår stora förvåning påträffades både pistolkulor, hagel och flera hästskor i den backiga och kulliga terrängen. Hade vi upptäckt en okänd rytteristrid?

Pistolkulorna vi påträffade uppvisar en diameter på 14-16 mm, varav en del med anslagsskador. Även några av haglen var deformerade.

Kavallerist eller infanteriofficer?

Pistolen var huvudsakligen kavalleristernas vapen. Men även infanteriofficerare av högre rang satt till häst. Dessa befäl red fram och tillbaka längs stridslinjen för att leda sammandrabbningen på plats.

En annan frågeställning rörde förekomsten av svenskt artilleri i skansarna. Som tidigare har nämnts vet vi inte om de hade hunnit utrustas med artilleri för att kunna bemöta en rysk anstormning från både sjösidan som landsidan.

I hölstren satt två pistoler. Den ena var laddad med en kula och i den andra fanns en laddning med hagel eller metallskrot. De mindre haglen som påträffades i stridsterrängen kan mycket väl komma från pistoler (även om också musköter kunde få sig en extra laddning småhagel).