Södra Stäket 1719 - provundersökning
Mellan 2004-2005 genomfördes en begränsad metalldetektorundersökning vid slagfältet på Skogsö för att fastställa potentialen för en mera omfattande undersökning. Men innan fältarbetet påbörjades genomfördes arkivstudier och en första fältinventering bland de boende i området. Genom insatsen framkom kännedom om tidigare fynd av muskötkulor, granatsplitter, lod med mera. Tack vare fynden underlättades planeringen av den senare provundersökningen.
Smolket i glädjebägaren var hembygdsmedlemmarnas berättelser om folk som hade sökt med metalldetektor under årtiondens lopp och gjort omfattande fynd. Idag vet vi inte mycket om vare sig fynden eller var man påträffade materialet vilket gör att oersättlig data för all framtid är borta.
Borta vid skogsdungen stod ryssarnas vänstra flygel uppställd. Vid platsen påträffades muskötkulor avfyrade från svenskt håll. I förgrunden påträffades en svensk uniformsknapp.
A section of the battlefield where the Russian left wing met the Swedish right wing.
Foto: Thomas Englund
Handelsträdgård
Innan vi gick ut i fält hade vi bestämt oss för att genomföra fältarbetet i tre områden. Vid slagfältets norra flank, centrala del och södra flank. Vi började vid Skogsöträsk där enligt källorna ryssarnas vänstra flygel försökte överflygla Essens bataljons högra flank. Vid den idag idylliska platsen ligger hästhagar, ett stall och kolonilotter. Platsen visade sig i stort sett vara hopplös att undersöka på grund av förekomsten av stora mängder metallskräp härrörande från en tidigare handelsträdgård. Men fanns överhuvudtaget några föremål kvar i jorden från striden bland allt bråte?
Tiden rinner ut
Tiden gick och helgen började röra sig mot sitt slut. För att snabbt få svar på frågan i och med våran begränsade tid bestämde vi oss för att högst tillfälligt ställa in detektorerna på enbart bly. Med tanke på att uppskattningsvis 60 000-100 000 muskötkulor förbrukades under slaget var det högst sannolik att åtminstone ett antal av dessa hade slagit ner i hästhagen.
Resultatet visade sig snabbt. På en relativt begränsad yta påträffades flera kulor med en diameter på ungefär 18 mm . Cirka 150 meter väster om fyndplatsen, där svenskarna var uppställda, påträffades en karolinsk uniformsknapp. Efter att ha mätt in fynden bestämde vi oss för att avbryta sökandet vid den södra flanken.
Ett s.k. karolinskt nödmynt överpräglat till 1 öre kopparmynt 1719.
Swedish coin from 1719 re-minted from a war emergency coin "Swift and ready".
Foto: Lars Winroth
Slagfältets center
Nästa plats att undersöka var slagfältets center som motsvarade platsen där ryssarna försökte slå in en kil mellan de svenska bataljonerna. Innan vi kom till platsen hade vi gjort en ballistisk beräkning och siktlinjesanalys för att fastställa var ifrån eventuella kulor kunde ha avfyrats. Det visade sig att enbart en plats matchade beräkningen, vilket var en sluttning som låg ungefär 200 meter nordväst om nedslagsplatsen uppe vid slagfältets centrala del. Vi gick över med detektorerna och började söka av det naturliga kulfånget och hittade ganska snabbt flera blyprojektiler.
Druvhagel och andra blykulor
Dessa kulor skiljde sig markant från de vi tidigare hittat i hagarna, både genom att de var mindre och att de hade gjuttappen kvar. Vid kulfånget hittade vi även ett druvhagel i bly som var dubbelt som stor som muskötkulorna. Kulan kommer sannolikt från en rysk galär.
Druvhagelladdningar var som ett gigantiskt hagelgevär och hade en fruktansvärd effekt som effektivt kunde avvärja eller bistå ett anfall. Laddningen bestod av 30-60 kulor i järn eller bly av varierande storlek beroende på kanonens pundtal. Kulorna placerades kring en ståndare och hölls samman av en säck av tyg. Projektilerna spreds konformigt och användes när fienderna befann sig på ett närmare avstånd än 200 meter.
Knapens hål
Den avslutande fältinsatsen gjordes kring skansarna nere vid Knapens hål där den mesta intensiva striden hade utspelats under hela bataljen. På ett begränsat område hittade vi ett s.k. karolinskt nödmynt präglat 1719 och några kulor.
Var fanns alla kulor?
Sammantaget signalerade resultatet från fältarbetet tydligt platsens potential. Själva provundersökningen var nu klar.
Men framförallt var det en sak vi reagerade på. Var fanns alla kulor? Från generalmönsterrullorna visste vi att exempelvis Södermanlands regemente, bestående av 820 man, hade använt omkring 17 000 kulor i slaget. Till detta skall även läggas tremänningarnas förbrukning, och kanske framförallt ryssarnas. Kanske hade soldater samlat upp en del för återanvändning, men ett troligare alternativ är att besökare plockat souvenirer och att illegal metalldetektering gjort en del skada.