I en demokrati finns det utrymme för dialog som inrymmer eftertanke, tillvaratagande och avvägningar. Riksintressen för kulturmiljö ger tillfälle för en sådan dialog. Kommunerna har planmonopol och avsikten med just riksintressen är att genom statliga myndigheter låta nationella intressen få ett genomslag i den fysiska planeringen på lokal nivå.

Kritikernas slagord handlar om riksintressenas tröghet, en 'dödhand', otydlighet och tolkningar. Men genvägar till aktuella värdeord, som långsiktighet och hållbarhet eller den gröna staden, riskerar bli senvägar och tömmas på sin kraft om de inte föregås av dialog.

Hållbarhet förutsätter att något håller över tid. Den eftertanke och den skärpning av argument som förändringar i ett riksintresse innebär är snarare en garanti för hållbara lösningar med mycket lång livslängd. Klimatanpassning av städer och riksintressen i städer är samverkande och inte motverkande samhällsbehov.

Hindrar inte men ställer krav

Ett riksintresse hindrar alltså inte utveckling. Däremot ställer det krav på utvecklingens inriktning och på kvaliteten i åtgärderna. I detta sammanhang uppstår ofta utrymme för tolkning. Dagens samhälle är ett annat än 1970-talets när riksintressena tillkom. Att värden förstås i relation till sin samtid är självklart och inget unikt för just riksintressen. Det faktum att riksintressena kräver tolkning är alltså inget problem - det är tvärtom en styrka. Tolkningen kräver samtal och bidrar till att hantera förändringar. Samtalen leder till att fler är delaktiga i avvägningarna och att lösningarna blir mer socialt hållbara.

Riksintressena bidrar till att bredda den diskussionen

Många av Sveriges städer innehåller delar som är av riksintresse. Där finns spår från olika perioder i historien som formats av människor med glädje och med möda under långa tider. De är en unik resurs som tillhör oss alla. Staden har alltid karaktäriserats av förändring. Att förtäta staden genom att bygga tätare, på höjden eller på grönområden kan vara bra om det ingår i en tydlig vision om hur staden bör förbättras och utvecklas. Riksintressena bidrar till att bredda den diskussionen.

Tillväxt och utveckling förutsätter att vi förmår ta vara på det särpräglade och unika. Visst kan våra städer tåla höga hus om de är bra utförda och placeras på rätt ställe. Frågan är dock en helt annan. Kan verkligen utslätning och likriktning var framgångsfaktorer? Ska våra städer ens försöka mäta sig med New York eller Dubai?

I dagens globala samhälle gäller det att ta tillvara på det unika och särpräglade, det som sticker ut och lockar kreatörer och entreprenörer. I World Values Survey* är Sverige världens mest moderna land. Andra undersökningar pekar ut kultur som den snabbast växande näringen i världen.

Kulturarvet - en av våra främsta tillångar

Det nya informations- och tjänstesamhället karaktäriseras bl.a. av individer som söker inspiration och mötesplatser med likasinnade. I en värld i förändring är kultur och kulturarv kanske en av våra främsta tillgångar. Låt oss inte göra oss av med dem på felaktiga grunder.

*Global undersökning som studerar människors förändrade värderingar och livsstil över tid.

Kontakt:

Birgitta Johansen - Riksantikvarieämbetet
Martin A Storm - Boverket

Se även:
Riksintressen för kulturmiljövården