Riksantikvarieämbetet har lämnat förslag till regeringen om hur myndigheten anser att en strategisk och långsiktig kulturmiljöövervakning ska vara utformad och organiserad.

Angeläget och nödvändigt

Att en strategisk och långsiktig kulturmiljöövervakning är angelägen för miljömålsarbetet konstateras i förslaget till regeringen. En regional kulturmiljöövervakning är också ett nödvändigt komplement till den befintliga miljöövervakningen och den planerade kulturmiljöövervakningen på nationell nivå.

Samordning och finansiering

Vidare konstateras i rapporten att en utvecklad samordning med miljöövervakningen och en återkommande finansiering av kulturmiljöövervakningen är avgörande för möjligheten att få långsiktiga bevakningsprogram i drift. En viktig del i utvecklingen av en fördjupad samverkan med befintlig miljöövervakning är den revidering av regionala miljöövervakningsprogram som pågår under 2008.

Resultat från kulturmiljöövervakning

I Riksantikvarieämbetets kulturmiljöbokslut 2007, "Hur mår kulturmiljön?", redovisas resultat från kulturmiljöövervakningen. Nedan redovisas några exempel:

För bara femtio år sedan kunde arkeologerna finna välbevarade föremål i jorden, allt från vikingasvärd till hela skelett. Men allt fler fynd vittrar sönder på grund av försurning och föroreningar. Stoft och rostflagor är numera vad som återstår av ben och hela spjutspetsar.

En studie som Riksantikvarieämbetet har gjort visar att 38 procent av alla kända fornlämningar skadas i samband med avverkning. Inom områden som markberetts är siffran ännu högre, 40 procent.

Miljöövervakningsprogrammet NILS, som drogs igång av Naturvårdsverket, är idag ett viktigt verktyg i den nationella miljöövervakningen. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram ett förslag till utveckling av NILS med syfte att följa förändringar och tillstånd för fasta fornlämningar och andra kulturlämningar samt bebyggelse.

Se även:
Kulturmiljöbokslut

Till Startsida