Tisdagen den 3 augusti avslutade Unescos världsavskommitté sitt möte i Brasilien där Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket deltog. Unescos världsavskommitté utsåg 21 nya världsarv vid sin årliga sammankomst.

Røros i Norge och ytterligare sex andra världsarv fick sina gränser utökade. Galapagosöarna avfördes från listan över hotade världsarv. Samtidigt förde kommittén upp fyra nya objekt på denna lista, bland dem Rainforests of Atsinanana i Madagaskar där olaglig avverkning av ädelträ förekommer.

Mötet i Brasiliens huvudstad Brasilia var det tredje i ordningen under Sveriges tid som ledamot i kommittén och hade rollen som vice ordförande med uppgift att bistå genomförandet av mötet.

Sverige blev invalt i världsarvskommittén 2007 och sitter i kommittén till 2011. Representanter för Sverige är riksantikvarie Inger Liliequist, Riksantikvarieämbetet och Rolf Löfgren, Naturvårdsverket.

Möjlighet att påverka

Genom kommittéuppdraget har Sverige en möjlighet att påverka verksamheten för att få till stånd en så bra utveckling av världsarvskonventionens tillämpning som möjligt.

En fråga som Sverige arbetar för är förbättrat skydd och stärkt förvaltning av världsarven, bl a för att bättre kunna hantera och bidra till utveckling. Problematiken framgår med önskvärd tydlighet i de urbana världsarven, t ex historiska centra. Ca en tredjedel av alla världsarv har urban anknytning. Flera av dem står nu inför stora utmaningar att hantera kraftiga exploateringar som infrastrukturfrågor och höga hus. Här behövs samsyn, riktlinjer och råd för hur man kan hantera behovet av utveckling samtidigt som världsarvens värden bidrar till utvecklingen genom att tillvaratas.

Snart 1000 världsarv

Att få till stånd en hållbar förvaltning av världsarven är en utmaning inför framtiden, men det finns fler. Världsarvskonventionen fyller 40 år 2012 och antalet världsarv närmar sig 1000 stycken.

Arbetsbelastningen i Unesco, kommittén och de rådgivande expertorgan som kommittén anlitar är hög. Det är uppenbart att konventionens nuvarande arbetsformer och ekonomi inte räcker till. Kommittén har därför startat ett förändringsarbete för att få till stånd ett system som ska kunna hålla de kommande 40 åren.

Sverige har aktivt bidragit med synpunkter och förslag, bl a att ett ökat ansvarstagande från konventionens statsparter krävs för en representativ världsarvslista, ett förbättrat skydd och förvaltning av världsarven, en minskad arbetsbelastning i Unesco, dess expertorgan och i kommittén och en effektiv användning av Världsarvsfondens medel.

Återhållsamhet krävs

Det krävs återhållsamhet i nomineringen av nya världsarv, fokus på bevarandeinsatser i hotade världsarv, ökat regionalt samarbete, kapacitetshöjande insatser i länder med särskilda behov, nya källor till finansiering av insatser, och samverkan med andra internationella bevarandeinstrument, program och fonder.

Serienomineringar

En ytterligare fråga som Sverige arbetar med är hur man bör samarbeta internationellt kring objekt som är spridda över flera länder, såkallade serienomineringar. Detta är ett område där Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har goda kunskaper och erfarenheter.

Till Startsida