För att öka konkurrensen på det uppdragsarkeologiska området har regeringen föreslagit att LOU (lagen om offentlig upphandling) ska införas och att företagaren ska handla upp de arkeologiska undersökningarna. Riksantikvarieämbetets övergripande synpunkter är att promemorian saknar en tydlig problem- och konsekvensbeskrivning och att det föreslagna systemet kan få konsekvenser för den vetenskapliga kvaliteten och kunskapsproduktionen. Förslaget kan till och med komma att förfela sitt syfte och riskera att ge en minskad konkurrens och mångfald.

Enligt huvudförslaget i promemorian Ds 2011:6 ska företagaren (dvs. exploatören) - efter det att länsstyrelsen har beslutat om arkeologisk undersökning - utse den som ska utföra undersökningen. Detta innebär en ny ordning i förhållande till dagens modell enligt vilken länsstyrelsen utser vem som ska utföra den arkeologiska undersökningen. Det nuvarande undantaget från upphandlingslagstiftningen i kulturminneslagen föreslås således tas bort.

- Förslaget innebär en avsevärd förändring av systemet och vi har försökt att analysera vilka konsekvenser förslaget får för såväl målet med uppdragsarkeologin som för de olika aktörerna, säger riksantikvarie Inger Liliequist.

Konkurrens finns redan idag

I remissvaret skriver Riksantikvarieämbetet att det redan idag finns en konkurrens som i ett internationellt perspektiv är kostnadseffektiv. Om en ökad konkurrensutsättning är eftersträvansvärd kan det uppnås inom ramen för dagens system, genom en justering av de nuvarande beloppsgränserna för när upphandling ska ske.

Vetenskapliga kvaliteten riskeras

En arkeologisk undersökning kan likställas med ett forskningsprojekt och den vetenskapliga processen är ett allmänintresse. Det borde därför vara rimligt att pröva om uppdragsarkeologi är undantagen från upphandling med hänsyn till det LOU säger om forsknings- och utvecklingstjänster.

Certifiering av utförare en förutsättning

Att bedöma vetenskaplig kvalitet, liksom utförarnas lämplighet, kräver kompetens. Om företagarna ska kunna överta länsstyrelsen roll, kommer de att behöva antingen anställa egen arkeologisk personal eller anlita konsulter. Det skulle verka kostnadsdrivande. Ett certifieringssystem av utförare som vägledning för företagaren, är en förutsättning för ett genomförande av promemorians förslag.

Länsstyrelsernas arbete påverkas

Förslaget kommer att medföra ett ökat arbete för länsstyrelsen att upprätta detaljerade kravspecifikationer för att garantera vetenskaplig god kvalitet. En förutsättning för att kunna genomföra förslaget är att länsstyrelsen skulle få möjlighet att godkänna anbud och undersökare. Länsstyrelsens tillsyn måste öka betydligt för att kontrollera att kravspecifikationerna efterlevs och det blir svårare att hantera avvikelser från ursprungliga planer.

En längre och mer komplicerad process

Promemorians förslag riskerar att leda till en förskjutning av resurser från kunskapsproduktionen till administration och tillsyn. Processen skulle bli mer komplicerad, med fler steg som kan överklagas, och tiden innan undersökningen kan börja bli längre..

Slutsats:

Uppdragsarkeologi kan organiseras på många olika sätt. Hur den i framtiden ska bedrivas beror i stor utsträckning på vilka problem som uppfattas finnas inom det nuvarande systemet. Flera alternativ är möjliga, men kräver djupare analyser.

Kontakt:

Eva Skyllberg

Se även:
Kriterier för bedömning av kvalitet i uppdragsarkeologin

Till Startsida