Tre olika projekt på arkivet (ATA) syftar till att göra material och bilder tillgängliga i digital form via Kulturmiljöportalens sökfunktion Kulturmiljösök och databasen Kulturmiljöbild.

Bakgrund

Arkiven i ATA speglar de olika verksamheter som det nuvarande Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, samt dess föregångare haft sedan 1600-talet. I allmänhet går materialet om fornlämningar och kyrkor i de topografiskt ordnade samlingarna tillbaka till 1800-talet, men det finns även enstaka äldre handlingar. Vid sidan av de topografiska akterna finns stora ritnings- och fotosamlingar. Ritningssamlingen innehåller planer och uppmätningar från arkeologiska inventeringar och utgrävningar samt över byggnader, främst kyrkor. Fotosamlingen omfattar bilder från cirka 1860 och framåt i tiden. Den består av bilder över kulturmiljöer, fasta fornlämningar, kyrkliga - och profana byggnader, kyrkliga föremål, samt föremål i Historiska museets samlingar. Bildernas antal uppskattas grovt till cirka två miljoner.

Arkivförteckningar blir digitala

ATA:s arkivförteckningar efter Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museers verksamhet tillsammans med arkivförteckningar efter enskilda personer finns idag enbart i analog form. En accesstjänst har tillsatts för att kunna digitalisera dessa och göra dem tillgängliga för allmänheten. Arkivförteckningarna kontrolleras mot bestånden och kompletteras vid divergens. Arkivens placering och storlek noteras. Arkivförteckningarna skrivs sedan in i det digitala förteckningsprogrammet Visual Arkiv och kommer då detta är klart att vara tillgängliga digitalt på nätet och i Kulturmiljöportalens söktjänst Kulturmiljösök.

De enskilda arkiven har nu skrivits in i Visual Arkiv, likaså Ämbetsarkivet 1-3. Arbetet fortsätter nu med att kontrollera och skriva in Ämbetsarkivet 4. Därefter ska materialet göras tillgängligt på internet

Det kyrkliga bildmaterialet digitaliseras

Arkivet (ATA) arbetar sedan många år med att digitalisera sina bildsamlingar som utgörs av över 2 miljoner bilder. Detta gör att bilderna lättare finns tillgängliga för allmänheten. Bilderna kan vara kyrkoexteriörer, kalkmålningar, skulpturer och andra kyrkliga föremål. En digitalisering av det kyrkliga bildmaterialet görs landskapsvis och idag återstår ett antal landskap på bokstäverna V-Ö. Själva registreringen av bildinformationen görs på RAÄ medan skanningen sker vid Föremålsvård i Kiruna. För att öka takten på registreringen arbetar en accessanställd person med registrering av bildmaterial i Kulturmiljöbild. Den sjunde sändningen har nu skickas för skanning till Kiruna. Ett nytt landskap - Västmanland - har påbörjats.

Digital registrering av kartor och ritningar

Arkivets omfattande kart- och ritningssamlingar är sorterade efter landskap, men fullständiga förteckningar på objektsnivå saknas. Accessprojektet går ut på att gallra, sortera och ordna materialet samt registrera detta på objektsnivå i det digitala ritningsregistret. Detta togs i bruk under 2006. Varje karta eller ritning registreras på respektive landskap och socken. Därefter registreras uppgifter som till exempel objektsnamn, diarienummer, storlek, skala, samt om det rör sig om ett original eller en kopia. Då ritningarna registreras blir de sökbara för allmänheten via Kulturmiljöportalens söktjänst Kulturmiljösök.

Antalet kartor och ritningar under varje landskap varierar kraftigt, från färre än hundra upp till många tusen. Förutom registrering så gallras dubbletter bort. Sammanlagt finns ca 100 000 kartor och ritningar som behöver registreras. Av dessa har hittills uppskattningsvis ca 30 000 registrerats.

Accessanställda är arkivarierna Alexandra Franzén, Monika Mårtensson och Per-Olov Linde.

Uppdaterad 2 decmber 2007

Kontakt:

Ann Hörsell - arkivchef, Accessansvarig på Riksantikvarieämbetet