Den växlande relationen mellan Sverige och Finland har även påverkat Vitterhetsakademien.

I Rosenhanesamlingen finns bildmaterial över Finland i form av kartor och allmogemotiv från sekelskiftet 1800. Bilden föreställer allmoge i Karelen och är en sk. akvatint över konturetsning av Johan Fredrik Martin efter Pehr Hilleström d.ä. från ca 1800. Rosenhanesamlingen finns på Vitterhetsakademiens bibliotek.

Foto: Jan Eve Olsson

Porthan - första finska ledamoten i Vitterhetsakademien

År 1786 bildades Kungl. Vitterhets historie och antikvitetets akademien ur den äldre Kungl. Svenska Vitterhetsakademien - grundad 1753. Akademien tog då över ansvaret för kulturminnesvården. Inom akademien fanns även finska ledamöter representerade. Henrik Gabriel Porthan var först att väljas in vilket skedde den 15 januari 1788. Porthan var professor i retorik vid Åbo akademi och är för eftervärlden känd som den finska historieskrivningens fader. Sedan dess har en lång rad finska forskare tagit plats i Vitterhetsakademien - sedan 1809 av förklarliga skäl inte som inhemska utan som utländska ledarmöter.

Laxfiske en viktig inkomstkälla för Vitterhetsakademien

1809 års svensk-finska separation fick även andra följder för Vitterhetsakademien. Bland annat förlorade man en viktig inkomstkälla. I ett donationsbrev som Gustav III utfärdade samma år akademien bildades framgick att den varje år skulle erhålla arrendesumman som betalades i samband med laxfisket i Torneåälv: "Utaf arendet för Torneå regale laxfiske, fyrahundrade-trettio-åtta riksdaler specie, till besörjande af premier, ljus och skrif-materialier". Då kriget var över blev Torneåälv riksgräns mellan Sverige och det ryska Storfurstendömet Finland. När kronan inte längre kunde ta ut arrende blev Vitterhetsakademien därmed av med denna intäkt.

3000 planscher doneras till Vitterhetsakademien

År 1822 donerades åt Vitterhetsakademien en ansenlig samling bestående av 3000 grafiska och handritade planscher. Samlingen har efter dess upphovsman Schering Rosenhane den yngre (1754-1812) kommit att kallas för Rosenhanesamlingen. Akademiledamoten Rosenhanes samling består främst av topografiska motiv i form av kartor, bilder av fornlämningar och byggnader samt landskapsbilder från Sveriges alla hörn. Samlingen innehåller även ett bildmaterial som berör Finland, såsom kartor och allmogemotiv från perioden runt sekelskiftet 1800. I kartmaterialet kan man följa hur gränserna mellan Sverige, Finland och Ryssland successivt förändras under de omvälvande åren vid Finska kriget 1808-09.

Kontakt:

Ola W. Jensen