Sverige och Finland hade samma lagar och gemensamma myndigheter fram till 1809.

Staten har sedan medeltiden haft förköpsrätt på upphittade gamla värdeföremål. År 1779 hittade korpral Ekbom ett gammalt guldföremål i Nousis socken i sydvästra Finland. Bilden finns på Antikvarisk-topografiska arkivet.

Fornminneslagen och inrättandet av en antikvarisk myndighet

Då Sverige blev en stormakt på 1600-talet ökade intresset för rikets historia. För att bevara kulturarvet stiftades en fornminneslag och en antikvarisk myndighet blev inrättad. Även den finska delen av riket berördes och som ett led i kulturvårdsarbetet genomfördes under senare delen av 1600-talet en riksomfattande inventering.

I rikshalvan Finland noterade man bland annat gravrösen och resta stenar: Från Närpes socken rapporterades om "Ett stort Steen Cummel ved pass i omkretzen 18 fampnar". 1670 sändes Riksantikvarieämbetets föregångare Antikvitetskollegiets finlandsfödde ritare Elias Brenner (1647-1717) till Finland för att komplettera dokumentationsarbetet. Materialet kom sedan att ingå i riksantikvarie Johan Peringskiölds (1654-1720) topografiska samling över Sveriges gamla monument - Monumenta sveo-gothorum, den finns på Kungl. biblioteket.

Finska skattfynd

Vid sidan av 1600-talet fornminneslag fanns även en lag som gav staten och kungen förköpsrätt på upphittade värdeföremål, som gamla mynt och värdefulla smycken. Runt mitten av 1700-talet ertappades en bonde med att ha undanhållit en myntskatt. Rättegången hölls i Åbo hovrätt. För att förmå fler att anmäla skattfynd skickades en kunglig skrivelse till Finlands landshövdingar. I skrivelsen angavs att prästerna i samband med gudstjänst skulle läsa upp lagen om fynd och hittegods.

Åbo akademi grundas 1640

Under 1600- och 1700-talen reste många lärde såväl väster- som österut inom det svensk-finska riket. 1640 grundades Åbo akademi där flera svenskar var verksamma och historiska avhandlingar författades. I Åbo fanns även en hovrätt där den blivande riksantikvarien Johan Axehielm (1608-1692) i nära 20 års tid tjänstgjorde som advokatfiskal. Axehielm var för övrigt svärson till vår förste riksantikvarie, Johannes Bureus, och verkade själv på samma post under perioden 1652-1657.

Alla reste emellertid inte österut av fri vilja. År 1616 fängslades historikern Johannes Messenius (1579-1636). Anklagelsen löd landsförräderi. Under sina tjugo år i fångenskap på Kajaneborgs slott i Österbotten hann han med att författa flera historiska verk om de nordiska folken, bland dem Rimkrönika om Finland och dess invånare från 1629.

Kontakt:

Ola W. Jensen