Gå direkt till innehållet på sidan

Riksantikvarieämbetet

bild av myntskatt

Europeiska landskapskonventionen

Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd.

Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt.

Demokrati och landskap

Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Den demokratiska aspekten märks också tydligt i den definition av landskap som finns i konventionen: landskap är "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer."

Gäller landskapskonventionen i Sverige?

Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Ratificering innebär att landet förbinder sig att inarbeta konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra landskapskonventionen i Sverige.

Karta över Europas länder

Landskapskonventionens lägesstatus i Europa. Mörkgröna länder har ratificerat konventionen, ljusgröna endast signerat och grå länder har varken signerat eller ratificerat.


Vad innebär konventionen för Sverige?

Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska:

  • erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen
  • öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter
  • främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt
  • utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa
  • utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet

Kontakt:

Birgitta Sander - Samhällsavdelningen, tfn 08-5191 8465 eller
Leif Gren, Nationell korrespondent för konventionen - Samhällsavdelningen, tfn 08-5191 8010.

Se även:
Landskapskonventionen - (på engelska)
Information om landskapskonventionen - på Europarådets webbplats (på engelska).
Landskapskonventionen - inget hot mot den privata äganderätten - K-blogg
Artikel om landskapskonventionen i Arkitekten 2012:4

Landskapskonventionens egen logga

Sverige har ratificerat...

Den 1 maj 2011 trädde den europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige

Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag på hur arbetet med den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige ska organiseras.

...och nu även Azerbajdzjan

Den 30 augusti 2011 ratificerade Azerbajdzjan landskapskonventionen.

Sidan uppdaterad
2012-05-03
Riksantikvarieämbetet  Telefon: 08-5191 8000 Här finns vi
E-post: riksant@raa.se  Webbredaktionen: redaktionen@raa.se | Om webbplatsen