Det fanns inga siffror i runskriften. De siffror vi använder idag kallas arabiska. Det finns också romerska siffror. Talet 68 är skrivet med arabiska siffror, samma tal skrivet med romerska siffror blir LXVIII. Eftersom det inte fanns några siffertecken som hörde till runorna fick man lov att skriva ut hela räkneordet, precis som vilket annat ord som helst. Skulle man rista 5 fick man lov att stava fem. Det kunde bli väldigt långt och kräva mycket plats om man skulle skriva höga tal. Det finns många runristade gravhällar från medeltiden från Gotland. På några av dem står det vilket år personen som begravts under dem dött. På en gravhäll från Lye kyrka står det så här: "Denna sten lät husfru Rudvi göra över sin man, Jakob i Mannagården, som blev skjuten ihjäl med en bössosten från Visborg, då konung Erik var belägrad i nämnda slott. Och då hade lidit från Guds födelse fjorton hundra år och ett år mindre än femtio år. Vi bedja, att vare nådig mot hans själ och alla kristna själar. Amen." Fjorton hundra år och ett år mindre än femtio år skriver vi med siffror 1449.

Till Runskolan