Gå direkt till innehållet på sidan

Riksantikvarieämbetet

bild som föreställer kulturmiljö

Om runskrift

Runinskrifterna är de äldsta bevarade originaldokumenten på svenska och en viktig länk till forntiden. Även om runor från början fanns inom hela det germanska språkområdet, var det i Skandinavien de hade störst utbredning och användes under längst tid. Till den äldsta gruppen hör cirka 60 runristade föremål och stenar från folkvandringstid och vendeltid, det vill säga tiden mellan 300-800-talet e. Kr. Runstenarnas texter är formelartat uppbyggda. Ofta är det en eller flera namngivna släktingar som låter resa stenen till minne av sin döde anförvant. Ibland berättar texten om resor som den döde företagit och det är vanligt med en kort kristen bön som avslutning. Många runinskrifter är signerade av en runmästare. De skrivtecken som användes, runorna, har flera likheter med de alfabet som var i bruk runt Medelhavet århundradena före Kristi födelse. Några av dessa har troligen tjänat som förebild då runskriften skapades, det vill säga vid vår tideräknings början. Den äldsta runraden bestod av 24 olika tecken. Varje runa hade ett namn som började med det ljud runan användes för.

Den urnordiska runraden på 24 tecken

Den urnordiska runraden med 24 tecken


Under århundradena fram till 700- och 800-talet förändrades språket i Skandinavien mycket, något som skapade behov av att också modifiera skriftsystemet. En ny runrad, den vikingatida, med 16 olika tecken ersatte den äldsta. Eftersom den nya runraden togs i bruk ungefär samtidigt i hela Skandinavien, måste den ha varit resultatet av en medveten skriftreform.

Den vikingatida runraden med 16 tecken

Den vikingatida runraden med 16 tecken


Under medeltiden användes runorna fortfarande som en folklig skrift till skillnad från latinska bokstäver som användes av de lärda. I Dalarna fortlevde en speciell variant av runor, så kallade dalrunor, ända in på 1800-talet.

Runt guldsmycke med urnordiska runor.

Guldbrakteat från Tjurkö i Blekinge ristad med urnordiska runor: "Heldar gjorde runorna på det 'välska kornet' [guldsmycket] åt Kunimund". Foto: Bengt A. Lundberg, RAÄ.


Långsmalt träverktyg.

Under medeltiden försågs föremål ofta med ägarens namn. Detta måttverktyg från Lödöse utanför Göteborg användes av en tunnbindare.

Foto: Bengt A Lundberg


Träskaft med runor.

Texten på skaftet lyder: Erikus a mik ("Erik äger mig"). Foto: Bengt A. Lundberg, RAÄ.


Runsten Vid Högby i Östergötland.

Högbystenen i Östergötland är ristad på två sidor. Du kan läsa mer om Högbystenen på Runverkets sidor om sevärda runstenar, se länk ovan. Foto: Bengt A. Lundberg, RAÄ


Dokument

Är du intresserad av vad Riksantikvarieämbetet gör mer?

Sidan uppdaterad
2008-02-27
Riksantikvarieämbetet  Tfn: 08-5191 8000 Här finns vi
E-post: riksant@raa.se  Webbredaktionen: redaktionen@raa.se | Om webbplatsen