Gå direkt till innehållet på sidan

Riksantikvarieämbetet

bild som föreställer kulturmiljö

Byggnadsminnen

Byggnadsminnen berättar om historiska skeenden och hur samhället över tid förändrats. Berättelserna rymmer även specifika händelser och enskilda personers historia. Över 2 000 anläggningar och miljöer är skyddade som byggnadsminnen.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum och kan vara allt från en medeltida borg till en biograf från 1950-talet.

Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för varje byggnadsminne.

Det finns två typer av byggnadsminnen - enskilda byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen.

Byggnadsminnen (enskilda)

Länsstyrelserna har möjlighet att genom Kulturminneslagens tredje kapitel byggnadsminnesförklara sådana byggnader och anläggningar som genom sitt "kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde". Det kan gälla såväl bostadshus som industrianläggningar, parker och broar.

Det är länsstyrelserna som beslutar om en byggnad ska förklaras för byggnadsminne. Vem som helst kan väcka fråga hos länsstyrelserna om att en byggnad eller anläggning ska byggnadsminnesförklaras. Länsstyrelsen har även möjligheten att på eget initiativ väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelserna har tillsynsansvar över byggnadsminnena och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. De som äger ett byggnadsminne har möjlighet att söka bidrag för de antikvariska överkostnader som kan uppstå vid till exempel restaurering. Det finns över 2 000 byggnadsminnen.

Statliga byggnadsminnen

Det finns ungefär 260 statliga byggnadsminnen i form av exempelvis regerings- och domstolsbyggnader, försvarsanläggningar, broar, kungliga slott och fyrar. De statliga byggnadsminnena ägs av staten och berättar viktiga delar av Sveriges och den statliga förvaltningens historia.

Det är regeringen som beslutar om en statlig byggnad eller anläggning ska bli statligt byggnadsminne. Riksantikvarieämbetet lämnar förslag på nya statliga byggnadsminnen och ansvarar för tillsynen över dem.

Kontakt:

Anna-Gretha Eriksson - Samhällsavdelningen, tfn. 08-5191 8243.

Se även:
Förordning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
Länsstyrelsen - gemensam webbplats för alla länsstyrelser.
Lagar och ansvar - Riksantikvarieämbetets webbplats.

Omslag till vägledning om statliga byggnadsminnen
Hagaparken och Haga slott

Haga slott i Hagaparken.

Foto: Bengt A Lundberg


Sök information

Hitta samtliga byggnadsminnen i Bebyggelseregistret.

Stationsområdet i Verkebäck, smalspåret Västervik-Hultsfred

Smalspårsjärnvägens station i Verkebäck. Sträckan Hultsfred-Virserum blev byggnadsminne 2005.

Foto: Bengt A Lundberg


Sidan uppdaterad
2010-08-06
Riksantikvarieämbetet  Tfn: 08-5191 8000 Här finns vi
E-post: riksant@raa.se  Webbredaktionen: redaktionen@raa.se | Om webbplatsen