
K-märkt
"K-märkt" är ett begrepp som används allmänt för bebyggelse och miljöer med ett utpekat kulturhistoriskt värde. Genom byggnadsminnen, kulturreservat eller andra skyddsformer garanteras människors rätt till en viktig del av kulturarvet.
K-märkt är ett allmänt använt samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd avsedda att skydda bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Ofta innebär lagskyddet att en byggnad inte får rivas eller förändras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar. Skyddet för parker kan innebära att träd och annan vegetation inte får tas bort och att växtligheten ska skötas på ett visst sätt.
Ofta är det först i samband med att en byggnads eller miljös kulturhistoriska värden är hotade som det blir tydligt att de måste värnas. K-märkningen innebär då att det kulturhistoriska värdet kan finnas kvar och berika samhället. Att välja ut de byggnader och miljöer som bör skyddas är en viktig uppgift för kulturmiljövården. Ett bra urval formas genom ständig dialog med många intressenter. Här finns plats för alla perspektiv på historien och fokus ligger på att kulturarvet ska vara tillgängligt och betyda mycket för många, i dag och i framtiden.
Exempel på K-märkning är byggnadsminne, kulturreservat och q-märkning.
Byggnadsminne
Särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller miljö kan skyddas som byggnadsminne genom Kulturminneslagens tredje kapitel. Alla kan komma med förslag till länsstyrelsen som tar beslut. Det finns över 2000 byggnadsminnen. Kulturminneslagen skyddar även merparten av alla kyrkor.
Statligt byggnadsminne
Statliga byggnader och miljöer med kulturhistoriskt värde kan byggnadsminnesförklaras av regeringen. Riksantikvarieämbetet har tillsyn över de drygt 260 statliga byggnadsminnena.
Kulturreservat
I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker - men även sådana värden som består av verksamhet, kunskap och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Det är länsstyrelsen eller kommunen som beslutar om att ett område ska skyddas och förvaltas som kulturreservat. Skyddsinstrumentet kulturreservat infördes med miljöbalken 1999.
q-märkning och områdesbestämmelser
Byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och därför inte får förvanskas kan av kommunerna skyddas enligt Plan- och bygglagen.
Se även:
Lagar och ansvar
Kulturreservat



Engelsbergs bruk.
Foto: Bengt A Lundberg


Ada Blocks hus, Visby.
Foto: Lars Kennerstedt


Årsta centrum. Stockholm.
Foto: Bengt A Lundberg



