Förvaltningsavdelningen genomförde i samarbete med Gotlandsmuseum, Hantverkslaboratoriet i Mariestad Göteborgs universitet, Samfälligheten Gotlands kyrkor och Byggnadshyttan på Gotland ett seminarium om tjära och tjärbränning den 20-21 oktober i Visby.

Föreläsarna kom från hela Norden för att dela med sig av sina erfarenheter kring vår gemensamma historia med att bränna och använda tjära. Hantverkare, beställare, tillverkare, grossister, konsulter och myndighetsfolk fanns representerade bland deltagarna.

Föreläsarna pratade bland annat om tjärbränningen som immateriellt kulturarv, kvaliteten på trätjära som har dalbränns, vilka problem tidigare ersättningsprodukter ställer till med när man idag ska använda trätjära på taken, vilka kriterier man som beställare ska ha när man utformar ett förfrågningsunderlag och hur man kvalitetssäkrar produkten. Ur ett grossistperspektiv är det också viktigt att veta vilken kvalitet som marknaden kräver och vad man är villig att betala för en inhemsk produktion.

Första dagens föreläsningar avslutades med en praktisk övning, där olika producenter visade prover på produkter som deltagarna fick testa att stryka på takfalor i målerilaboratoriet. Nästa dag arrangerades en exkursion runt om på Gotland med besök på platser där olika typer av tjära använts.

Fortfarande idag är tjäran en väldigt viktig del i den kontinuerliga underhållet av ett stort antal av våra mest betydelsefulla och äldsta byggnader och det är en betydande mängd som behövs årligen för detta ändamål. Därför är det förvånande att det i Sverige idag inte finns någon egen produktion kvar, mer än på småskalig ideell basis, utan huvuddelen av den tjära vi använder produceras i Kina.

Frågor som seminariet inte kunde besvara, men som är viktiga att föra vidare är bl.a. med vilken metod man ska applicera trätjäran på taken,,hur man gör för att få tillgång till råvara för trätjärproduktion, om det finns möjlighet att samarbeta med kulturreservaten runtom i Sverige, vilken kvalitet på trätjära som vi vill ha (kemisk sammansättning, viskositet, färg m.m.), hur tjäran ska vara framställd, om den behöver vara dalbränd eller om den kan vara bränd i ugnar och vad blir det för skillnad på produkten vid råvaror av olika tallsorter?

Seminariet menade att här har Riksantikvarieämbetet en viktig roll att fylla både i att ge någon form av anvisning kring vilka kvalitetskrav som ska gälla på den tjära som används på kulturhistoriska byggnader, men också i att arbeta med att utveckla kunskaperna kring material och metod inom området.

Läs mer i seminariedokumentationen här bredvid.

Seminariet har resulterat i att en ny grupp på kulturvårdsforum har bildats, med inriktning tjära:

Kontakt:

Stefan Lindgren - Förvaltningsavdelningen

Till Kulturvård