Kartornas historia
Lantmäteriets verksamhet genom århundradena har resulterat i hundratusentals kartor av olika typer. Kartorna förvaras i olika arkiv runt om i landet. Det största är Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle. Här förvaras kartor från hela landet, från 1600-talet och framåt.
Det historiska kartmaterialet kan delas in i de två huvudgrupperna storskaliga och småskaliga kartor. De storskaliga kartorna är i allmänhet upprättade i skala 1:4000 och redovisar som regel en gård, by eller stad och dess tillhörande marker. De småskaliga kartorna redovisar ett större geografiskt område, till exempel en socken, ett härad eller ett län, och är upprättade i allt mellan skala 1:10 000-1:150 000.
Storskaliga kartor
Den storskaliga karteringen har genom tiderna bedrivits i olika syften, bland annat skattläggning, utredning av ägotvister och skiftesreformer. Kartorna kan delas in i följande serier, utifrån syfte och tidstillhörighet:
- geometriska jordeböcker från 1630-1650
- yngre geometriska kartor från omkring 1680-1750
- storskiftesakter från 1700-talets senare del
- enskiftes- och laga skiftesakter från 1800-och 1900-talet
- stadskartor från 1630-talet och framåt
De äldsta kartorna, de som är inbundna i de geometriska jordeböckerna, upprättades endast i ett exemplar av varje karta. Senare storskaliga kartor upprättades däremot som regel i tre exemplar. Originalet, eller konceptkartan, förvarades av länslantmätaren, som arbetade på uppdrag av landshövdingen. En sakägarkopia tilldelades byalaget eller gårdsägaren. En andra kopia, eller renovation, sändes till det centrala lantmäterikontoret som tidigare var beläget i Stockholm.
Detta har givit upphov till dagens arkivsituation, med lokala lantmäteriarkiv knutna till de länsvisa lantmäterimyndigheterna och det centrala Lantmäteristyrelsens arkiv som numera är beläget i Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle. Här förvaras även de äldsta, geometriska jordeböckerna.
Småskaliga kartor
Vid 1800-talets mitt påbörjades en mer systematisk ekonomisk och topografisk kartläggning av landet. Kartläggningen som hade både militära och civila syften har givit upphov till en annan arkivbildning, nämligen Rikets allmänna kartverk (RAK). Även detta arkiv är inrymt i Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle och det innehåller småskaliga kartor från 1800-talets mitt och fram till 1970-talets slut. I RAK-arkivet finns:
- Den äldre ekonomiska karta, vanligtvis kallad häradskartan, som framställdes mellan 1859-1930.
- Generalstabens topografiska karta, som framställdes mellan 1859-1950.
- Den tryckta ekonomiska kartan i skala 1:10 000 som framställdes från 1930-talets början fram till 1970-talets slut.
Se även:
Läs mer om kartornas historia på Lantmäteriets webbplats
Utsnitt ur geometrisk jordebokskarta från 1641 över Lilla Fröi Resmo socken på Öland.
Utsnitt ur äldre ekonomiska kartan, 1940-tal.
Utsnitt ur häradskarta från 1920-talet över Laholm i Halland.
Utsnitt ur storskifteskarta från 1780-talet över Trogsta i Forsa socken, Gävleborgs län.