Genom regeringens storstadspolitik fick kulturmiljövården möjlighet att spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen, genom projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö 1999-2001. Riksantikvarieämbetet och de tre storstadslänen utvecklade kulturmiljöarbetet i storstadsregionernas miljöer, framför allt i bostadsområden byggda efter 1945.

Riksantikvarieämbetet ansvarade för genomförandet av projektet "Storstadens arkitektur och kulturmiljö" och samordnade verksamheten med länsstyrelserna i de tre storstadslänen i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen. Länsstyrelserna samverkade också med respektive länsmuseer och stadsmuseer. Ett viktigt samarbete skapades också med pågående forskning vid universitet och högskolor.

Utgångspunkten var storstädernas gemensamma problem kopplade till bebyggelsen. En stor utmaning för en mer jämlik storstadsutveckling var att finna former för att förvalta och utveckla storstadens bebyggelsemiljöer. Förändringstrycket på miljöer byggda efter 1945 var och är stort, samtidigt som det finns brister i den kulturhistoriska kunskapen om och värderingen av dessa. Avsikten var att i de tre storstadsregionerna öka kunskaperna om bebyggelsen samt att ge kunskapsunderlag för en varsam men samtidigt estetiskt nyskapande utveckling där de kulturhistoriska värdena tillvaratas. Kunskapsuppbyggnaden skedde i nära samverkan med boende och brukare.

Projektets övergripande mål:

Följande rapporter har publicerats från projektet:

Rapporter från Riksantikvarieämbetet

Modern hembygd - leva i - lära av - utveckla tillsammans. Red. Einar Hansson. 2001. Riksantikvarieämbetet.

Förändra varsamt - vägledning vid ombyggnader av rekordårens bebyggelse. Red. Samuelsson, N. 2004. Riksantikvarieämbetet.

Ericsson, Urban, Molina, Irene och Ristilammi, Per-Markku. 2002. Miljonprogram och media - föreställningar om förorten. Riksantikvarieämbetet.

Rapporter från Malmö

Tykesson, Tyke [red] 2001. Bostadsmiljöer i Malmö. Inventering. Del 1: 1945-55. Malmö Kulturmiljö och Länsstyrelsen i Skåne Län.

Tykesson, Tyke [red] 2002. Bostadsmiljöer i Malmö. Inventering. Del 2: 1955-65. Malmö Kulturmiljö och Länsstyrelsen i Skåne Län.

Tykesson, Tyke [red] 2002. Bostadsmiljöer i Malmö. Inventering. Del 3: 1965-75. Malmö Kulturmiljö och Länsstyrelsen i Skåne Län.

Melchert, Daniel & Lund Carola, 2002. Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö. En översiktlig inventering. Malmö Kulturmiljö och Länsstyrelsen i Skåne Län.

Pedersen, Birthe, 2001. Kulturarv i dialog - en studie kring vad boende i Kroksbäck tycker och tänker om sin bostadsmiljö. Malmö Kulturmiljö och Länsstyrelsen i Skåne Län.

Medverkat i:

Tyke Tykesson, m fl [red], 2001. Guide till Malmös arkitektur. Arkitektur Förlag Stockholm.

Bidragit till:

Ingemarsson, Niklas, 2004. Bilkultur i Malmö, hur en bilstad blir till. Gidlunds förlag Hedemora.

Rapporter från Stockholm

Bohm, Yngve. 2002. Fallet Idun 3:14 - en studie kring ombyggnad som arkitektonisk gestaltningsfråga vid förnyelse av miljonprogrammets flerbostadshus. Länsstyrelsen i Stockholms län.

Lundström, Anna. 2002. Förorten med vems ögon? En metodrapport om brukarperspektivet på kulturmiljön i Jordbro. Länsstyrelsen i Stockholms län.

Red. Hanna Gelotte och Britta Roos. Hej Bostad - om bostadsbyggande i Storstockholm 1961 - 1975. 2004. Länsstyrelsen i Stockholms län.

Blomberg, Ingela, Hedberg, Lotta, Jensfelt, Cecilia. 2002. Efterkrigstidens centrumanläggningar - en studie av Sätra, Bredäng och Tensta. Länsstyrelsen i Stockholms län.

Rapporter från Göteborg

Olsson, Tomas. 2000. Skolan och Kulturarvet. Länsstyrelsen Västra Götaland.

Hansson, Einar. 2000. Inventering av nätverk, kontakter och projekt kring modernismens bostadsområden i Göteborg. Länsstyrelsen Västra Götaland.

Reparation och underhåll av betongfasader: utvärdering och refererat av seminarium 2000-02-01. 2000. Länsstyrelsen Västra Götaland. Sammanställt av Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.

Utemiljö, offentlig konst, lekplatser: utvärdering och referat av seminarium 2000-10-31. 2000. Länsstyrelsen Västra Götaland. Sammanställt av Sanja Peter & Lisa Östman, Göteborgs stadsmuseum.

Andersson, Elisabeth & Löfgren, Eva. Kulturarv, etik och demokrati: Metoder för kulturhistorisk värdering i samverkan med boende i stadsdelen Rud och samhället Surte. 2000. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2001:69.

Kulturarv, etik och demokrati: Dokumentation från en konferens. 2001. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2001:28. Visste du... om rekordårens bostadsbebyggelse i Göteborg. 2003. Göteborgs stadsmuseum.

Löfgren, Eva & Åström, Per-Ola. Kulturarv, etik och demokrati: arbetsrapport 2001. 2002. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2002:7.

Peter, Sanja. Utmärkt miljonprogramsarkitektur? Bostadsområdet Skolspåret i Hjällbo, Göteborg: Rapport av antikvarisk kontroll och sakkunniguppdrag. 2002. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2002:16.

Ohlander, Marianne. K-märkningen och människorna på Skolspåret - en etnologisk undersökning i Hjällbo. 2002. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2002:35.

Kihlqvist, Ulrika & Östman, Lisa. Skolan och kulturarvet: Den moderna hembygdens pedagogik. 2002. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2002:32.

Strandberg, Ann-Charlotte. Material och byggnadsteknik i efterkrigstidens bebyggelse: En bibliografisk sammanställning. 1999. Länsstyrelsen Västra Götaland.

Löfgren, Eva & Åström, Per-Ola. Bergsjön. (folder) 2002. Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgs stad Bergsjön, Familjebostäder i Göteborg AB.

Löfgren, Eva & Åström, Per-Ola. När Bergsjön blev en stadsdel (blad i pärmen Känn ditt Bergsjön). Blank, Ylva. Stad att bruka och bevara, I: Göteborg - Att bygga staden. 2003. Göteborgs stadsbyggnadskontor.

Delfinansiering av följande publikationer:

Stad på landet: När jordbruksbygden Västra Frölunda blev modern storstad. 2000. Västra Frölunda hembygdsförening. Bergsjöns miljöalmanacka 2001. 2001. Göteborgs stad: Bergsjön.