Vad är ett världsarv?

Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. För att skydda de mest värdefulla kulturhistoriska- och naturmiljöerna mot förfall och förstörelse tillkom Unescokonventionen om skydd för världens kultur- och naturarv vid FN-organets generalkonferens 1972. Sedan dess har denna viktiga internationella överenskommelse undertecknats av mer än 180 nationer som alla därmed förbinder sig att uppfylla konventionens krav och förpliktelser. Genom att underteckna Unescokonventionen återtar sig länderna att vårda och bevara viktiga kultur- och naturarv inom det egna territoriet och att stödja andra länder i deras ansträngningar att bevara vårt gemensamma världsarv.

Vem bestämmer vad som blir ett världsarv?

Unescos världarvskommitté som består av 21 delegationer från 21 olika länder. Kommittémedlemmar sitter på en mandatperiod av sex år, men efter frivillig överenskommelse på 4 år för att skapa större cirkulation.

Hur många världsarv finns idag?

Idag är drygt 800 platser eller objekt upptagna på världsarvslistan. Dessa är fördelade mellan 141 olika länder.

Hur många världsarv finns i Sverige? Vilka är de och när blev de världsarv?

Idag har Sverige 14 världsarv. De har tillkommit mellan åren 1991 och 2005. Drottningholm, Ekerö (1991), Birka och Hovgården, Ekerö (1993), Engelsbergs bruk, Fagersta (1993), Hällristningsområdet i Tanum (1994), Skogskyrkogården, Stockholm (1994), Hansestaden Visby, Gotland (1995), Laponia, Lappland (1996), Gammelstads kyrkstad, Luleå (1996), Örlogsstaden Karlskrona (1998), Södra Ölands odlingslandskap (2000), Höga Kusten, Ångermanland (2000), Falun och Kopparbergslagen (2001), Varbergs radiostation i Grimeton (2004), Struves meridianbåge (2005). Se länk nedan till mer information om Svenska våra världsarv.

Vem äger och tar hand om världsarven?

Världsarven i Sverige har olika ägare och förvaltare, både statligt och privat.

Förvaltningen av världsarven sker i enlighet med den lagstiftning som gäller för annan fysisk miljö, främst Plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturminneslagen. Det finns ingen speciell lagstiftning för världsarven. De flesta världsarven har ett s.k. förvaltningsråd som samordnar och planerar arbetet. Länsstyrelsen, kommun, ägare, m.fl. intressenter kan ingå. Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har ett generellt uppdrag från regeringen att hantera frågan om världsarv. Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets roller är bl.a. att följa utvecklingen i världsarvsområdena och vid behov i första hand stödja länsstyrelserna. Dessa myndigheter ansvarar också för att nominera till Unescos Världsarvslista bland lämpliga kultur- och naturmiljöer.

Vad får man göra i ett världsarv?

En plats eller objekt måste, för att kunna tas upp på listan över världsarven, uppfylla ett eller flera kriterier vad gäller kultur- respektive naturkrav. Enligt riktlinjerna för världsarven ska de skyddas och vårdas kontinuerligt. Världsarven ska brukas och förvaltas så att de kvaliteter som låg till grunden för platsens/objektets kvalificering som sådan skall bevaras och finnas kvar. Beslut om förändringar sker i enlighet med nämnda lagar.

Kan ett område förlora sin världsarvsstatus?

Ja. Om ett världsarvs omistliga värden försvinner eller blir förstörda.

Hur får världsarvslogotypen användas?

Världsarvslogotypen får endast användas i informationssyfte. Läs mer om hur logotypen får användas via länken nedan.

Kontakt:

Redaktionen

Se även:
Svenska världsarv - från istid till nutid - länk till bokhandeln
Världsarv från norr till söder - på Riksantikvarieämbetets webbplats
Användning av världsarvslogotypen - på engelska
Unescos webbplats - om världsarv
Nordiska världsarvskontoret
Svenska Unescorådet - länken mellan Unesco och Sverige