Vad säger ortnamnslagen?
Kulturminneslagens 1:a kapitel, 4:e paragrafen, lyder:
God ortnamnssed
Vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas. Detta innebär att:
- hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,
- ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat,
- påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och
- svenska, samiska och finska namn så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.
Namn som godkänts för offentlig kartproduktion skall även i andra sammanhang användas i sin godkända form.
Vad detta egentligen innebär och hur lagtexten skall tolkas och tillämpas framgår av två skrifter som reder ut vad "god ortnamnssed" är:
- God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård. Gävle 2001. (LMV-rapport 2001:4. Ortnamn och namnvård 6.)
- Nyström, Staffan, Ortnamnen och kulturminneslagen. Om tolkning och tillämpning av begreppet god ortnamnssed. Riksantikvarieämbetets förlag. Stockholm 2001.
Se även:
Kulturminneslagen - grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet
Dokument
I häftet "Ortnamnen och kulturminneslagen" diskuteras och illustreras hävd och verdertagna regler för språkriktighet, påverkan på hävdvunna ortnamn m.m. mot bakgrund av en generell presentation av vad ett ortnamn är och vilka olika roller ortnamnen har i dagens samhälle.