När kristendomen och kyrkans män kom till Sverige förde de med sig kunskap om bokstäverna. Under några hundra år fortsatte vanliga människor att rista runor när de skulle skriva något. Det var lätt och billigt att få tag i en träbit att rista i med kniven. För att skriva bokstäver behövde man penna och bläck och pergament - eller längre fram i tiden papper - att skriva på. Det var dyra saker.

Men efterhand blev det fler och fler som lärde sig skriva bokstäver. Det blev allt vanligare att barn och ungdomar gick i någon form av skola och undervisades i skrivkonsten. Till slut var det inte några som lärde sig rista runor längre. Läs svaret på "Vad är dalrunor?" så får du veta var man använde runor allra längst.

Nu på 1900- och 2000-talet har moderna runristare börjat tillverka runstenar åt folk som vill ge bort dem som 50-årspresenter eller liknande. Men man kan ändå inte säga att runorna används i dag. Dessa nya runinskrifter är mest gjorda på skoj.

Ett brev skrivet på pergament daterat 15 maj 1425. Texten berättar att Gjurd Matsson skänker en gård i Veningehult, Mörlunda socken till sin son Erik.

Foto: Okänd

Till Runor och runstenar