För andra året i rad har Riksantikvarieämbetet grävt tillsammans med amatörarkeologer på Björkö i Mälaren. Man har bland annat försökt ta reda på om det fanns en bosättning i Björkö by redan under vikingatiden. Vad hände i så fall med den när den vikingatida handelsstaden Birka försvann på 900-talet?

Forskningen kring Birka har pågått under flera århundraden. Staden Birka övergavs under 900-talets andra hälft, men vad som sker på ön efter detta ligger höljt i dunkel.

Björkö bys äldsta skriftliga belägg är från 1324 och inne i byn har man även hittat delar av runstenar som kan dateras till sent 1000-tal/tidigt 1100-tal. Men Björkös medeltid och nyare tid har hittills inte ägnats något större intresse, och Björkö by har inte förrän förra året varit föremål för arkeologiska undersökningar.

Denna sommar fortsatte de amatörarkeologiska utgrävningarna i byn. Under fyra veckor hjälpte 28 amatörer Riksantikvarieämbetets arkeologer att ta reda på vad som hände på Björkö när vikingastaden Birka försvann i slutet av 900-talet. Uppdraget var en fortsättning på förra årets utgrävning med samma syfte.

- Det har fungerat jättebra med amatörer med på utgrävningen. Jag tycker att det är ett bra sätt att arbeta med förmedling på, säger Annika Nordström, arkeolog på Riksantikvarieämbetet. - - Det är väldigt stimulerande att arbeta med amatörarkeologer. De kan ställa andra typer av frågor än dem vi ställer själva. Det triggar oss. Det är också roligt att möta dem i deras genuina intresse för historia.

Undersökningen genomfördes i byns västra del, på den tomt där en äldre gård, Västergården, tidigare har legat. Västergården har i det historiska kartmaterialet belägg från mitten av 1600-talet, men revs under 1900-talet.

Föremålsfynd från förra årets grävning visade på att människor befunnit sig vid Björkö by redan under sen vikingatid. I år hoppades man på att hitta ytterligare tecken på att det varit en regelrätt bosättning, och att definitivt kunna datera den. Bland förra årets fynd fanns också skärvor av amforor från Medelhavsområdet - daterade till sen vikingatid, en karneolpärla från 900-talet och europeisk keramik från tidig medeltid. Framförallt den typen av keramikskärvor som hittades är ovanliga fynd vid bytomtsundersökningar och tyder på att platsen är speciell.

I år har man utökat utgrävningen till cirka 80 m² och resultaten är samstämmiga med de från förra året. Inte heller detta år har man stött på några vikingatida huslämningar. Däremot har man även i år hittat keramik och pärlor från sen vikingatid och ett kamfragment från medeltid.

Genom georadarmätningar har man även hittat en äldre vägsträckning på tomten. Vägen går på tvären mot de vägar som syns på historiska kartor över Björkö, och är alltså definitivt äldre än 1700-tal, troligen medeltida. Den går i nordvästlig-sydöstlig riktning och ser ut att leda upp mot borg. Kanske ger det stöd åt teorin om att det bott folk i byn under Birkatid?

Möjligen var det lite finare folk som bodde här, framförallt med tanke på den lite ovanliga keramiken som hittades redan förra året. Vi vet att Kungsgården på närliggande Adelsö (Hovgården) fanns kvar ända in under medeltid och att Alsnöhus byggdes där under 1200-talets mitt. Detta visar på kungamaktens intresse att ha fortsatt kontroll över området. Från historiska källor vet vi också att en av gårdarna på Björkö under 1400-talet var en sätesgård, det vill säga en adelsmans hem och inte bara ett av de många hus han ägde. Kanske fanns det en sätesgård här redan under vikingatiden?

Trots att man inte hittat de säkra belägg för en bosättning man hoppats på är arkeologerna nöjda med årets resultat. Men fortfarande återstår många frågor.

- Vi vill gärna fortsätta gräva nästa år, säger Annika Nordström.

Se även:
Amatörarkeologiska utgrävningar 2005