De senaste åren har många historiker forskat kring hur historia används på olika sätt i samhället. Historia och arkeologi är unika vetenskaper på det sättet att de skildrar människors liv och samhällsförändringar. Berättelser om liv förr kan fascinera och engagera. De kan också användas i rent politiska syften för att hävda att en stormakt alltid varit en stormakt eller för att hävda viss gruppers överlägsenhet gentemot andra.

De senaste åren har EU avsatt mycket pengar för att med hjälp av historia skapa en gemensam europeisk identitet. Efter några misslyckade försök med antiken blev det i stället Förintelsen som skall förena oss, göra oss alla till européer med en gemensam historia, en gemensam identitet. I de här processerna får det historiskt riktiga, de breda perspektiven lätt stryka på foten. Medvetet väljs de versioner som passar in i den bild man vill skapa, annat ställs åt sidan, blir kvar på hyllorna i historiens skafferi.

På samma sätt var det när vikingatiden skapades på 1800-talet. Det fanns ideologiska och politiska skäl bakom de urval som gjorde att kvinnor, fredliga män, samer och många andra lämnades kvar på skafferihyllorna. Vikingen var en manlig nordbo som reste ut, etablerade städer och med "sitt friska blod föryngrade folken i vestern och södern av Europa" som arkeologen Oscar Montelius skrev när han lanserade begreppet vikingatid 1872.

Idag känns inte den här bilden så aktuell. Arkeologer har i stället de senaste decennierna ägnat sig åt att undersöka boplatser och gravar efter alla dem som inte fick vara med i 1870-talets vikingatid.

I det här avsnittet har vi samlat fakta med utgångspunkt i den modern synen på det som kallas vikingatid. Här finns korta texter där de som inte fick vara med då, nu träder fram. Här finns fakta om hur betoningen på det nordiska också resulterade i vetenskapligt underbyggd rasism och här finns tips om litteratur för att studera frågorna närmare.

Materialet kommer att byggas ut, vi tar gärna emot förslag och önskemål från lärare och andra som vill utveckla kunskapen om våra förfäder ur en demokratisk synvinkel.