Sommaren år 2000 invigdes Gamla Uppsala museum som ligger alldeles i närheten av kungshögarna. I utställningarna visar vi de myter och den makt som genom tiderna har omgärdat platsen. Här kan du också ta del av arkeologernas tolkningar och se spännande arkeologiska fynd.

Gamla Uppsala är en Sveriges viktigaste historiska platser. Kungshögarna var länge symbolen för en storslagen forntid. Men platsen har också inspirerat till berättelser om hednatidens grymhet och barbari. I utställningen "Myt, makt och människa" möter du de idéer om Gamla Uppsala som fötts fram ur olika tiders ideal, drömmar och ambitioner.

"Hvarje sällskapets medlem lifvades af djup vördnad för den nordiska fornåldern."
Götiska förbundets stämma 29 september 1822.

Under 1800-talet föddes drömmar om ett starkt och enat Skandinavien. Ur dessa drömmar växte föreställningen om en gemensam historia som man ville lyfta fram och hylla. För göticismen - som rörelsen kallades - blev Uppsala högar symbolen för de självständiga och handlingskraftiga urskandinaverna. Rörelsen fick sin kulmen i den så kallade skandinavismen under andra halvan av 1800-talet, då studenter från Norge, Sverige och Danmark reste till Gamla Uppsala för att skåla i mjöd och sjunga visor som "Göter fordomdags drucko ur horn" och "Vikingasäten, åldriga lundar".

"Jag hafwer Fornembligast wijst at dhen Ö som våra förfäder kallat atlantis ingen annan är än Swerige."
Olof Rudbeck, professor i Uppsala.

Under stormaktstiden på 1600-talet ville många vetenskapsmän få Sverige att framstå som ett land med ett storslaget förflutet. Den akademiska mångsysslaren Olof Rudbeck påstod att han kunde bevisa att sagolandet atlantis hade legat i Skandinavien och att Gamla Uppsala varit dess centrum. Antikens gudar var inga andra än våra egna hedniska gudar som skulle ha utvandrat till Sydeuropa.

"Kropparna hängs upp i en lund nära templet ... Där hänger också hundar och hästar jämte människor."
Adam av Bremen, kyrklig författare.

I slutet av 1000-talet e.Kr. skriver Adam av Bremen om de hedniska svearnas grymma offerriter. Han berättar också om ett gyllene tempel och ett träd som står grönt året runt. Vad som är sant och vad som är falskt i hans berättelse är svårt att säga något om. Vad vi vet med säkerhet är att Adam av Bremen aldrig varit i Uppsala. Förutom beskrivningarna av den hedniska kulten påstår han att det bortom svearnas rike ligger ödemarker där kannibaler, amazoner och cykloper lever. Adam av Bremen var en kyrkans man och det är troligt att han gärna ville få de hedniska svearna att framstå som barbarer.

Utställningen "Myt, makt och människa" på Gamla Uppsala museum tar sin början i de tankar som formats kring Uppsala högar under 1000 år. Med utgångspunkt i 1900-talet rör sig besökaren tillbaka genom seklerna, ända till de tidigaste beskrivningarna av Gamla Uppsala från 1000-talet e.Kr. Här presenteras också teorier från vår tids forskning om järnåldersmänniskornas samhälle och världsbild tillsammans med många av de föremål som arkeologerna funnit.