Under den äldre bronsåldern för cirka 3500 år sedan kom en ny begravningssed från kontinenten. Stora gravhögar började uppföras på flera håll i Skandinavien. De tiotusenstals gravhögarna och importföremålen visar på ett system med hövdingadömen, ett maktsamhälle med central ledning där gravarna utgör "gränsmarkeringar" mot andra klaner eller familjegrupper. Att resa så här stora monument kräver stor arbetskapacitet och möjlighet att organisera stora grupper.

Trots att flera av stenarna i Kiviksgraven kan ses tillsammans möter man en mängd frågor. I vilken ordning ska man läsa stenarna? Stod stenarna i denna ordning? Ska stenarna ses som grupp eller visar de något eget var för sig? Det man säkert kan säga är att flera symboler återkommer och att figurerna på sten 7 och 8 återkommer i tre scener. Det är möjligt att anta att dessa tre scener hör ihop och visar några av de föreställningar och ceremonier människan hade om döden och livet för 3000 år sedan. Men frågorna om vad hällarnas ristningar betyder är många och dessa kommer troligen aldrig att få svar.

Gravplundring och byggmaterial

Sommaren 1748 då de två bönderna fann stenkistan i röset började rykten spridas i trakten. Röset hade dolt en gammal skatt! Hela natten sökte bröderna efter skatten och vad de hittade i kistans botten är ännu i dag höljt i dunkel. Men rykten gick om att något stort hade påträffats. Ordningsmakten tog ryktena på allvar och satte bröderna i fängelse för att höra vad de hade tagit från graven. Men eftersom inget gick att bevisa släpptes de.

Arkeologiska undersökningar

1931-1933 genomfördes en omfattande vetenskaplig undersökning av graven. Vid undersökningen fann man spår av en stenåldersboplats under röset med mängder av slagen flinta och delar av stenåldersredskap. Röset låg på en framskjuten grusbank mot kusten och bör ha legat i direkt anslutning till vattnet. Vid den arkeologiska undersökningen hittades fragment av ben och tänder samt små fragment av brons.

Restaureringen

I samband med den arkeologiska undersökningen byggdes röset och Kiviksgraven upp igen. Men det är osäkert om graven i dag ser ut som den en gång gjorde. En jämförelse med andra gravrösen i Norden visar att den ursprungliga höjden på röset kan ha varit 3 gånger så högt som dagens 3,5 meter. Restaureringen grundade sig bland annat på kopparstick från 1700-talet och en del gissningar. En rad nya anordningar kom till för att underlätta allmänhetens besök vid fornlämningen. En gravkammare blev gjuten i betong och en konstruerad gång gjordes in till gravkammaren.