Vem bestämmer var det ska bli en arkeologisk utgrävning?

Alla fornlämningar omfattas av bestämmelser i kulturminneslagen vars syftat är att bevara fornlämningen. Vid markexploateringar skall fornlämningar i möjligaste mån undvikas, men om behovet att ta bort en fornlämning överstiger intresset av att bevara den, t ex vid ett vägbygge eller i samband med att ny bostadsbebyggelse skall uppföras, kan länsstyrelsen ge tillstånd till att fornlämningen tas bort. Som villkor för att fornlämningen skall få tas bort kräver länsstyrelsen en arkeologisk undersökning. De arkeologiska undersökningar som sker i samband med markexploateringar brukar benämnas exploateringsarkeologi eller uppdragsarkeologi och utgör ca 90 procent av alla arkeologiska utgrävningar i landet. Resterande är arkeologiska utgrävningar som bedrivs i särskilt vetenskapligt syfte, oftast av en universitetsinstitution.

Länsstyrelsen har som beslutande och uppföljande myndighet ett stort ansvar för uppdragsarkeologin eftersom man genom dessa beslut avgör undersökningens innehåll, ambitionsnivå och omfattning.

Kan man få vara med på en arkeologisk utgrävning?

Varje arkeologisk utgrävning måste genomföras med hög vetenskaplig kvalitet och vara kostnadseffektiv vilket innebär att utgrävningen måste utföras av professionella arkeologer. För att tillgodose det stora intresset för arkeologi anordnas emellertid amatörarkeologiska utgrävningar som t ex på Birka. För tredje året i rad ges där möjligheten att under sex veckor, mellan den 16 juli och 24 augusti, delta i undersökningar under ledning av Riksantikvarieämbetets arkeologer. Amatörarkeologiska undersökningar brukar också anordnas årligen på Gotland. Dessa undersökningar och även andra brukar annonseras i tidskriften Populär Arkeologi.

Vad händer med alla fynd som grävs upp vid en utgrävning?

För att inte föremålen skall förstöras eller förändras efter framtagandet vid en arkeologisk utgrävning måste en del föremål, särskilt föremål av metall, konserveras vilket bör ske så snabbt som möjligt i vissa fall redan i fält. Efter det att föremålen analyserats och publicerats placeras föremålen i magasin eller visas på utställningar.

Hur går en utgrävning till?

En arkeologisk utgrävning kan göras på många olika sätt. Gemensamt är att arkeologerna först gräver sig ner, för hand eller med grävmaskin, till jordlager eller husgrunder som inte bildats eller rörts om under modern tid. Arkeologerna brukar prata om "orörda lager".

När utgrävningsområdet är "avskalat" ner till det skikt som är arkeologiskt intressant gör man en kartläggning av de synliga lämningarna. Nästa steg är att försiktigt skala av de olika skikten av jordlager och lämningar, där vart och ett av skikten representerar olika tider. I jordlagren finns kasserade och tappade föremål som noga knyts till de skilda jordlagren. Ibland samlar arkeologerna också in jordprover som kan berätta om miljön på platsen, vad människor levde av och vad man sysslat med på just den platsen.

En utgrävning handlar mycket om att tidsmässigt sortera alla synliga "händelser" i form av eldstäder, avfallsgropar, jordlager m.m. och tolka hur desa hänger ihop för att förstå vad man sysslat med på plasten under olika tider.

Vad behöver man för utbildning för att bli arkeolog?

Arkeologer utbildas inom högskolan. Kandidatexamen omfattar 120 poäng (3 år) och ska innehålla minst 60 poäng (1,5 år) i huvudämnet arkeologi. För magisterexamen krävs 160 poäng (4 år) med minst 80 poäng (2 år) i arkeologi. Huvudämnet kombineras med andra kulturvetenskapliga ämnen eller med natur- eller samhällsvetenskapliga ämnen. För närvarande håller universiteten på att utveckla ett tvåårigt mastersprogram vilket beräknas starta hösten 2008. Mastersprogrammet vänder sig till studenter med en kandidatexamen i huvudämnet arkeologi eller motsvarande.

För att antas krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet i svenska och historia.

Arkeologer är ofta specialiserade inom olika områden, till exempel förhistorisk arkeologi, medeltida arkeologi, industriarkeologi eller marinarkeologi. Marinarkeologer undersöker sjunkna fartyg och annat undervattensmaterial.

Kontakt:

Redaktionen

Se även:
Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet