Vad betyder jordnatur?

Med jordnatur anges vilken ägarkategori jorden tillhörde. De tre huvudnaturerna under medeltiden var: skatte, krono och frälse (indelat i världsligt och kyrkligt frälse).

Vad är egentligen frälsejord? Man brukar ju tala om världsligt och kyrkligt frälse. Är kyrklig jord alltså också frälsejord?

I vanligt språkbruk menas med frälsejord, sådan som ägdes av frälsemän (den medeltida benämningen på adel) och därmed var befriad från skatt. Det kyrkliga frälsets jord ägdes av olika kyrkliga institutioner, dom- och sockenkyrkor, kloster, hospital mm och brukar i normalt språkbruk sammanfattas i beteckningen kyrkojord. I "Det medeltida Sverige" avses med frälse endast det världsliga frälsets jord och det anges alltid vilken kyrklig institution som ägde kyrkojorden. När "Det medeltida Sverige" endast redovisar något som 'kyrkojord' avses sockenkyrka.

Har hört att skattebönderna inte hade äganderätt till jorden under medeltiden och t ex inte kunde sälja sin gård om de ville göra det. Stämmer det?

Äganderätten var under medeltiden ännu inte strikt individuell utan den kan sägas ha varit utvidgad till hela släkten. Av detta skäl fick ärvd jord aldrig säljas eller ges bort utan samtliga arvingars samtycke. Köpt jord, s k avlingejord kunde däremot säljas utan arvingars tillstånd. Försäljningar av arvejord utan arvingarnas medgivande kunde ifrågasättas rättsligt även av avlägsna släktingar efter lång tid och det finns exempel på sådana försäljningar som upphävts flera generationer senare.

Hur stor areal motsvarar ett markland?

Marklandet och dess underavdelningar är under medeltiden egentligen inget arealmått utan en taxeringsenhet. Grovt räknat brukar man dock säga att ett markland motsvarar ca 12 hektar eller ca 24 tunnland, vilket ger ett öresland = 3 tunnland och ett örtugland = 1 tunnland. Men även tillgångar såsom kvarnar och strömmar, t o m sjöar kan vara marklandsvärderade. Alltså: 1 markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland.

Vad är en landbo?

En landbo var en arrendator som brukade frälse- eller kyrkojord mot en årlig avgift (avrad) till jordens ägare.

Jag undrar över "asterisk-ortnamnen" i era häften. Det verkar vara vanligt att gårdar/byar som fanns på medeltiden är helt försvunna nu?

Ja det är relativt vanligt, det vill säga försvunna i den meningen att de inte finns med egna namn i moderna kartor. Oftast kan man ändå komma fram till var enheterna har legat, åtminstone ungefärligen och det anges ju också i sådana fall i notiserna. Vad är vitsen med att använda 1500-talets jordeböcker för en kartläggning av den medeltida bebyggelsen? Vitsen är den att de tidigaste jordeböckerna presenterar en så att säga "fryst bild" över situationen vid medeltidens slut. Jordeböckerna är inte bara början på något nytt, de är också slutet på det gamla. Alla olika medeltida jordnaturer anges i jordeböckerna. Ibland är det bara genom dem som vi kan få reda på att vissa gårdar har tillhört ett kloster under medeltiden. Öland är ett bra exempel på detta. Där finns hela byar, i storlekar med upp till ett tiotal gårdar, som ägts av något kloster under medeltiden utan att detta framgår av medeltida källor.

Kontakt:

Redaktionen