Riksantikvarieämbetet är en nationell myndighet med ansvar för frågor om kulturarvet. Med det som utgångspunkt formas rollen och uppdraget i relation till samhällets krav och förväntningar inom ramen för kulturpolitiken. Myndigheten lyder under Kulturdepartementet och vårt uppdrag fastställs av regeringen.

I arbetet med strategin har uppdraget framförallt uttolkats i de kulturpolitiska målen, instruktionen för Riksantikvarieämbetet och regeringens kulturproposition Tid för kultur (prop. 2009/10:3). Riksantikvarieämbetets roll som nationell kulturarvsmyndighet sammanfattas i verksamhetsidén. Den speglar det fokus på kunskapsuppbyggnad som är kärnan i myndighetens uppdrag och som framförallt utförs genom överblick, utvecklingsinsatser, samverkan och kommunikation. Riksantikvarieämbetet har också ett generellt statligt förvaltningsuppdrag som tar sin utgångspunkt i demokrati, rättssäkerhet och eff ektivitet.

Trovärdig kunskap om kulturarvet

Grunden för Riksantikvarieämbetets arbete är kunskap om kulturarvet och om de olika processer i samhället där kunskaperna utvecklas och används. Kunskap och kompetens inom olika specialområden som rör kulturarvet finns idag hos en rad olika aktörer. En viktig uppgift för Riksantikvarieämbetet är att identifiera och uppmärksamma behov av kunskap, både inom organisationen och i samhället i stort. Med det som utgångspunkt ska myndigheten ha överblick över kunskapen på kulturarvsområdet, inom såväl traditionella som nya kunskapsfält, samt ha koll på vad som händer i omvärlden.

Riksantikvarieämbetet ska bygga upp och utveckla kunskap både i egen regi och genom att stimulera andra genom t.ex. informationsinsatser, utbildning och forskningsprogram. För att ha infl ytande i samhälls- utvecklingen behövs en trovärdig och relevant kunskapsuppbyggnad. I samspelet med andra krävs bred och djup kulturhistorisk kunskap. Därmed handlar kunskapsutvecklingen i myndigheten både om hur vi stärker våra egna kulturarvskunskaper och om hur vi bidrar till och stimulerar kunskapsutveckling hos andra.

Riksantikvarieämbetet måste också ha förmåga att kommunicera och argumentera med specialister inom andra ämnesområden, för att förstå kulturarvet som en aspekt i andra sammanhang. Det kan röra samhällsfrågor som t.ex. energiomställning, skogsbruk, urbanisering, turism och tillväxt. Därmed ställs Riksantikvarieämbetet inför nya krav på kompetens om andra samhällsfrågor och hur olika styrmedel inom andra områden i samhället tillämpas och förändras.

Verksamhetsidé

Vi ökar kunskapen och insikten om kulturarvets betydelse för människors livsmiljö genom att:

- ha överblick över tillståndet i kulturmiljön och kulturarvsarbetet

- utveckla och hantera styrmedel, metoder och system

- samverka och föra dialog

- samla in och tillgängliggöra kulturarvsinformation

Läs även mer på:

Vår vision: Tänka i tid

Till grund för vår verksamhet ligger visionen om att Tänka i tid. För att uppnå visionen har Riksantikvarieämbetet formulerat en strategi med ett antal fokusområden, läs mer i strategidokumentet som finns länkat till höger längre upp på sidan.

Visionen Tänka i tid står för att samhällsaktörerna har insikt om kulturarvets värde och tar det tillvara i arbetet för ett hållbart samhälle Det innebär att hänsyn till kulturarvet präglar samhällsutvecklingen och bidrar till långsiktiga beslut om utformningen av framtidens samhälle Målet är ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas för att vara angeläget och tillgängligt för alla.

Se även:
Förordning med instruktion för Riksantikvarieämbetet
Kulturdepartementet - Regeringskansliets webbplats.