Riksantikvarieämbetet följer upp kulturmiljövårdsanslagets användning genom:

Kulturmiljövårdsanslaget har fördelats på följande sätt under åren 2000-2004.

Totalt har drygt 1 268 miljoner kronor betalats ut under perioden 2000-2004. Huvuddelen av medlen har gått till bebyggelse, men andelen har minskat från 78 procent år 2000 till 60 procent år 2004. Medlen till kulturlandskap utgör i genomsnitt cirka 10 procent under perioden. Till följd av att skyddsinstrumentet kulturreservat tillkommit under perioden har medlen till kulturlandskap ökat från cirka 18 miljoner kronor år 2000 till drygt 28 miljoner kronor år 2004. Andelen medel till fornlämningar utgör i genomsnitt 15 procent under perioden. Medlen till fornvård har ökat de senaste åren beroende på satsningarna på projekten Skog och historia och digitalisering av fornlämningar och att kulturmiljöområdet betalat en större del av insatserna för fornvård eftersom arbetsmarknadsmedlen till dessa insatser minskat. Arkeologi utgjorde i genomsnitt 6 procent av de totala insatserna under perioden. Inom arkeologiområdet har arkeologiska undersökningar vid bostadsbyggande ökat kraftigt under 2004.

Medel har framför allt utbetalats till olika vårdinsatser, i genomsnitt cirka 80 procent under perioden. Vårdinsatserna har emellertid minskat de senaste åren medan informationsinsatser och olika typer av kunskapsunderlag har ökat. En tydlig tendens är också att kulturmiljövården ofta ger stöd till projekt med bredare syften i samverkan med olika aktörer där både bevarande- och utvecklingsinsatser ingår. Kulturmiljöers betydelse för lokal och regional utveckling och en god livsmiljö är i dessa fall ofta det övergripande syftet. I dessa projekt utgör kulturmiljövårdsanslaget en del av finansieringen som i övrigt finansieras av exempelvis kommuner, landsting, länsarbetsnämnder, ägarna och EU-medel.

Se även:
Arbetslivsmuseer