
Detta är Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet. Vi arbetar med kulturmiljöer och kulturarv.
Kulturmiljöer kan vara till exempel slott,
höghus, bondgårdar, samiska kåtor,
gravfält, fabriker eller kyrkor.
En kulturmiljö är en miljö
som människor har skapat
till skillnad från en naturmiljö
som naturen skapat.
Kulturmiljöer är en del
av det som vi kallar kulturarv.
Kulturarv är mer än kulturmiljöer.
Det kan vara saker,
men också seder och bruk.
Sådant som vi har gjort eller brukar göra,
som att dansa folkdanser
eller fira födelsedagar.
400 personer arbetar hos oss
på Riksantikvarieämbetet.
Vi finns på flera olika platser i landet.
Detta gör Riksantikvarieämbetet också
Vi tar reda på mer om kulturarvet.
Vi hjälper också andra som vill ta reda på mer.
Vi arbetar för att alla ska följa lagar
och bestämmelser
som handlar om kulturarv.
Vi ger pengar till andra som arbetar med kulturarvet.
Vi tar reda på hur man bäst tar hand om hus
och saker så att de inte blir förstörda.
Vi berättar om det som vi kan.
Vi försöker se till att man tar reda på
ett områdes historia
innan man bygger nytt, till exempel en väg.
Vi spar också på information i datorer
Riksantikvarieämbetet har flera stora databaser.
I databaserna finns mycket av det vi vet
om kulturarvet.
Vi vill få ut mycket av det vi vet
på Internet.
På så sätt kan alla som har en dator
se det som vi har i databaserna.
Varför är kulturarvet viktigt?
Vi frågar Riksantikvarieämbetets chef Inger Liliequist.
Fråga:
Riksantikvarieämbetet vill att vi tar hand om kulturarvet.
Varför då?
Svar:
- Ju mer vi vet om hur det var förr i tiden
desto mer kan vi förstå om
varför det ser ut som det gör idag
i vårt moderna samhälle, säger Inger Liliequist.
- Vi lever i en spännande tid.
Människor kommer till Sverige från andra länder.
Gamla sätt att leva på blandas med nya sätt att leva på.
Vår syn på svensk kultur kommer att ändras.
- Kulturarv är inte bara hus och saker.
Det finns något inuti människor också.
Det kan vara vad vi tycker och vad vi tror på.
Vi måste lyssna mer på varandra,
skriva ned det och spara den gamla kunskapen
så att den inte försvinner.
Men vi ska lyssna på den nya kunskapen också,
säger hon.


Riksantikvarieämbetets chef Inger Liliequist.
Foto: Örjan Leek



