Denna artikel behandlar bindemedlet cement och andra tillverkade, hydrauliska bindemedel samt kompositmaterial och produkter med dessa bindemedel. Skillnaden mot andra hydrauliska bindemedel som hydraulisk kalk är just att dessa senare är naturligt hydrauliska. (Se även "Kalk").

Cement används, med undantag för cementfärg, aldrig ensamt utan ingår som bindemedel i en mängd andra byggnadsmaterial, till exempel betong, lättbetong, lättballastbetong, puts- och murbruk samt cementfärg. Cement ingår även i blandningar med andra bindemedel, exempelvis släckt kalk i KC-bruk, KC-puts och KC-färg.

Ett exempel på förtillverkade produkter: Kantsten av betong blev ett vanligt alterna- tiv till granit under rekordåren på 1960-talet. De används vid trottoarkanter och kring planteringar och limmas fast mot underlaget med asfaltmassa.

Foto: TEr

Definitioner

Cement är ett hydrauliskt bindemedel i pulverform som tillsammans med vatten hydratiserar och bildar en hård massa. Med hydraulisk menas att bindemedlet hårdnar även utan tillgång till luft (se även "Kalk").

Betong är ett kompositmaterial med två huvudkomponenter nämligen bindemedel (cementpasta) samt fin och grov ballast vilka tillsammans med olika tillsatskomponenter blandas och gjuts till produkter med vissa bestämda egenskaper.

Cementputs och cementbruk är kompositmaterial som liknar betong. Skillnaden är att de endast har fingraderad ballast.

Lättbetong (gasbetong) är cementpasta eller cementbruk, som med hjälp av tillsatsmedel sväller upp och får en kvarstående porositet efter hårdnandet. Ibland räknas även lättballastbetong som lättbetong.

Konstgjord sten är det ursprungligen använda namnet för byggnadsprodukter som innehåller hydrauliska bindemedel. Namnet användes även bland annat för slaggtegel (se "Slaggmaterial").

Med konstbetong menas normalt finbetong, som genom valet av delmaterial eller bearbetningsmetod fått en färg, form, ytstruktur eller liknande för att ge ett visuellt tilltalande intryck.

Artikeln har skrivits av TEr.