Förekomst och utvinning

Kalksten och lera för tillverkning av cement utvinns i täkter nära tillverkningsorten. Cementtillverkningen i Sverige är numera (2001) koncentrerad till ett fåtal fabriker belägna i Slite, Skövde och Degerhamn.

Ballast i form av sand och singel för betongframställning förekommer naturligt i täkter medan makadam är krossad sprängsten. (Se även Betonghandbok Material).

Framställning

Cementet förekommer inte naturligt. Det är en sintrad och släckt form av kalksten. Cementet framställs numera genom att malen kalksten och malen kiselhaltig lera upphettas till cirka 1 500 °C. Pulvret sintrar då till "stenar". Stenarna svalnar och mals tillsammans med en liten mängd gips till färdigt cementpulver (portlandcement). Man kan idag ge cementpastan eller det hårdnade cementet vissa förbestämda egenskaper genom att variera dess grundsammansättning och genom att välja olika tillsatsmedel.

Om leran utesluts och kalkstenen är helt fri från föroreningar, blir cementpastan inte hydraulisk, dvs. den stelnar inte under vatten (se vidare "Kalk"). Ursprungligen använde man naturlig vulkanisk aska (puzzolan), eller tegelpulver i stället för lera (se "Materialets historia").

Det har funnits en äldre och en yngre metod för hanteringen fram till sintring, och det har funnits olika typer av sintringsugnar. Uppslagsverk från olika tidsepoker kan ge information om hur tidens cementframställning har gått till. Cementbruk och betong är kompositmaterial med bindemedel och ballast som huvudkomponenter som blandas till så kallad färsk betong med viss avsedd konsistens. Bindemedlet utgörs av cementpasta som är en blandning av cement av viss bestämd typ, luft och vatten.

Utöver dessa huvudkomponenter finns olika komponenter som tillsätts för att ge den färska betongen till exempel en viss konsistens, eller för att ge den hårdnade betongen exempelvis frostbeständighet eller färg. Bestämmandet av de olika komponenternas blandningsförhållande kallas proportionering.

Blandningen kan göras på fabrik och levereras färsk till byggplatsen med bil. Blandningen kan också utföras på byggplatsen i en mobil betongstation eller, för mindre mängder, i betongblandare eller för hand. Den färska betongen måste formas (gjutas) inom en viss tid eftersom hårdnandet startar genast när vatten och cement blandas.

Lättbetong eller gasbetong tillverkas av skifferbränd kalk (Ytong och Durox) eller cementbruk (Siporex) med tillsats av aluminiumpulver som reagerar med bindemedlet och utvecklar vätgas som jäser massan under hårdnandet. Massan gjuts i stora formar, sågas till block och härdas i autoklav. Det sista behövs för att få fram en mer formstabil produkt. Även mekanisk inblandning av luft kan förekomma, och i så fall utesluts den gasbildande tillsatsen. (Se Handboken Bygg och Mureri). (Se även "Produktformer och användningsområden").

Lättballastbetong eller porballastbetong framställs genom att stenballasten i betongen ersätts med material som har låg volymvikt, exempelvis bränd, granulerad lera (Lecabetong och Klinkerbetong), pimpsten, perlite, vermiculite, bimssand (Bimsbetong, Santorinisten, Etnasten och Pimsbetong) eller olika former av slagg (slaggbetong). (Se Mureri).

Träbetong tillverkas av cementbunden träflis (fiberbetong), sågspån (sågspånsbetong) eller träull (träullsplattan) (se Handboken Bygg).

Ballasten består vanligtvis av olika stora korn av något stenmaterial och sand. När ballasten består av enbart finkornigt material kallas betongen för cementbruk, tidigare även cementbetong. Den används till puts- eller murbruk och för gjutning av konstprodukter. Mycket finkornigt stenmaterial, filler, har på senare tid börjat användas för att förbättra betongens flytegenskaper.

Ballastens större korn varierar såväl i storlek som i material och kvalitet. Storleken varierar från grovt grus till sten och block. Block ingår dock aldrig i betongens blandning, utan tillförs i byggetappen som mer eller mindre slumpmässigt ilagda sparstenar.

Stenmaterialet är olika bergarter, antingen i naturlig form, singel, eller krossad form, makadam. Även krossat tegel har förekommit, och på senare år har man dessutom använt krossad betong. Porösa korn av slagg eller granulerad lera förekommer, vilket ger så kallad lättballastbetong.

(Se även Betonghandbok Material, Betongens yta samt Bährner).