Betongens volymmässigt största användning har sedan länge varit i platsgjutna stomkonstruktioner, men även fabrikstillverkade former och detaljer förekommer. Portlandcement har sedan 1860-talet dominerat när det gäller cementtyp.

Traditionella förtillverkade former av betong är ornament i form av lister, bågar, arkivolter, gesimser, fönster- och dörromfattningar, krönstenar, balustrad- och räckesdetaljer liksom friskulpturer och urnor. Senare kom även konstruktionsdetaljer som bjälklagsplattor, väggskivor, trappor, balkonger, sopnedkast, pelare, balkar, pålar, stödmurar, rör, lekredskap - samt även spännarmerade konstruktioner som pålar, bjälklagsplattor, balkar och pelare. (Se även Johansson B J O och Bährner samt Betongens yta).

Murblock och kvaderblock av betong har förekommit i en mängd olika former och dimensioner, som homogena block eller hålblock. De homogena tillverkades som block (gråsuggor) med ett minsta höjdmått på 15 centimeter eller som sten med samma mått som normaltegel (Nopasten).

Betonghålblocken har utförts med kanaler i olika form och antal. Manosstenen hade tre långsmala, utefter blocklängden parallella, kanaler. Rexstenen hade tre kanaler och en planform som såg ut som ett tryckt "T". Parallellblock, Standardblock, Vibrexitblock och Poolblock har rätblocksform och har omkring 30 kanaler, som i samtliga fall, utom hos Parallellblocket, är slutna i blockens överkant.

Takpannor av betong har funnits i olika storlekar, och har tillverkats med genomfärgat eller ytfärgat cementbruk.

Ytterligare en typ av förtillverkade betongprodukter är förspända, tråd- eller linarmerade pelare, balkar och plattor och även pålar. Flera byggsystem har funnits av vilka kan nämnas HDF- och Strängbetongsystemen samt TT-kassetter.

Gasbetong i form av block eller armerade balkar används till murning av väggar som normalt putsas eller som armerade plattor som används i yttertak och bjälklag (se "Framställning").

Skumbetong är en annan form av lättbetong som framställs genom skumbildning med hjälp av hartstvål. Produkterna (Cellbetong, Cetong, Elastizell, Lättong och Betocel) användes mest platsgjutna. De var oarmerade på ställen där krympning inte utgjorde något problem, men har även tillverkats som murblock (se Mureri).

Porballastbetong (se "Framställning") används till murplattor och väggskivor (slaggbetong) och till murblock (Lecablock). Cementbruk och kalkcementbruk (KC-bruk) används som puts- och murbruk. KC-bruk är en platsblandning med vissa proportioner (se Handboken Bygg).

Cementfärg och kalkcementfärg (KC-färg) utförs oftast opigmenterade och är främst avsedda för att måla på utvändiga betong- eller putsytor (se Handboken Bygg och Hus-AMA olika utgåvor).

(Se även "Materialets historia", Handboken Bygg och Mureri.)