Linolja är en naturprodukt och varierar därför i fettsyrasammansättning från skörd till skörd. Fem olika fettsyror förekommer huvudsakligen, dels de omättade fettsyrorna oljesyra, linolsyra och linolensyra, och dels de mättade palmitin- och stearinsyrorna. De omättade fettsyrorna har reaktionsbenägna områden av dubbelbindningar. Dessa är en förutsättning för linoljans torkningsegenskaper och ingår i alla torkande oljor.

Linoljans fettsyrasammansättning bestämmer till viss del såväl torkningshastighet och gulningstendenser. En högre andel omättade fettsyror ger både större gulningstendens och ökad torkkraft. Linolja innehåller också en viss del föroreningar. Gemensamt för några av dem är att de fungerar som emulgatorer av olja i vatten. I äldre litteratur kallas de ofta slemämnen.

Moderna linoljefärger som tillverkas industriellt innehåller linolja (kokt eller rå), oorganiska pigment och sickativ (metallsalter av kobolt, zirkonium och ibland mangan). Vanligen innehåller de också standolja och ibland tillsatsmedel som tensider och fungicider. Industriellt producerade linoljefärger kan också innehålla moderna, organiskt uppbyggda färgpigment.

Grund- och mellanstrykningsfärger späds med lågaromatisk lacknafta, men färdigstrykningsfärg innehåller normalt inga organiska lösningsmedel.