Linoljefärgsmålade ytor kan försiktigt rengöras med en mild lösning av en svag tensid (diskmedel). Den här typen av mild rengöring kallas ibland "tvätta för gott", vilket ofta räcker långt. Att "tvätta för gott" kan också kombineras med bättringsmålning.

Basiska rengöringsmedel som innehåller lut eller ammoniak kan etsa och skada linoljefilmens yta. Om rengöringen ska följas av en hel ommålning är det dock ingen nackdel att ytan först mattas ned. Vissa byggnadsdelar, exempelvis fönster, vindskivor, vattbrädor med mera, som är utsatta för hårt slitage eller väder och vind, kan behöva underhållas och målas oftare än övrig fasad.

Ett numera populärt sätt att underhålla linoljefärg är att mätta ytan med enbart linolja eller en blandning av terpentin och linolja. Syftet är att kritande skikt av linoljefärg ska regenereras och få ett nymålat utseende igen. Nackdelen är dock att den nya oljan inte bara binder den nedbrutna färgens pigment, utan också den ytsmuts och de svampar som samlats under åren. Resultatet riskerar också att bli gulflammigt på grund av den tillförda oljans eventuella gulningsbenägenhet. Metoden har ingen utbredd hantverksmässig förankring i det traditionella byggnadsmåleriet.