Arkeologi

Varför utförs arkeologiska undersökningar?

Enligt kulturmiljölagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och den som utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Fornlämningarna är viktiga källor till landskapets historia. Tillsammans med andra kulturmiljöer utgör de landskapets tidsdimension som ger människor möjligheten att uppleva och förstå hur samhället har vuxit fram. Fornlämningarna kan också sägas vara ett historiskt arkiv. Genom arkeologiska undersökningar (utgrävningar) får vi ny historisk kunskap.

Läs mer om arkeologi och fornlämningar samt fornlämningar i planering och byggande.

Vem bestämmer var det ska bli en arkeologisk utgrävning?

Alla fornlämningar omfattas av bestämmelser i kulturmiljölagen vars syfte är att bevara fornlämningar. Vid markexploateringar ska fornlämningar i möjligaste mån undvikas, men om behovet att ta bort en fornlämning överstiger intresset av att bevara den, t ex vid ett vägbygge eller i samband med att nya bostäder ska uppföras, kan länsstyrelsen ge tillstånd till att fornlämningen tas bort. Som villkor kräver länsstyrelsen en arkeologisk undersökning. De undersökningar som sker i samband med markexploateringar brukar benämnas uppdragsarkeologi och utgör ca 90 procent av alla arkeologiska utgrävningar i landet. Resterande är arkeologiska utgrävningar som bedrivs i forskningssyfte, oftast av en universitetsinstitution.

Länsstyrelsen är den myndighet som utför tillståndsprövningen och som tar beslut om innehållet och omfattningen av en arkeologisk undersökning.

Läs mer om uppdragsarkeologi.

Kan man få vara med på en arkeologisk utgrävning?

Varje arkeologisk utgrävning måste genomföras med god vetenskaplig kvalitet, vilket innebär att utgrävningen måste utföras av professionella arkeologer. För att tillgodose det stora intresset för arkeologi anordnas regelbundet visningar av undersökningsplatser runt om i Sverige. En del folkhögskolor har utgrävningskurser dit studerande och allmänhet kan ansöka om deltagande. Riksantikvarieämbetet anordnar årligen Arkeologidagen den sista söndagen i augusti då aktörer runt om i Sverige anordnar evenemang med arkeologiska teman.

Genom söktjänsten Aktuell arkeologi kan du hitta information om arkeologiska undersökningar som pågår och se om det görs visningar för allmänheten.

Hur går en utgrävning till?

En arkeologisk utgrävning kan göras på många olika sätt. Gemensamt är att arkeologerna först gräver sig ner, för hand eller med grävmaskin, till äldre jordlager, gravar eller husgrunder. Arkeologerna brukar prata om ”orörda lager”.

När utgrävningsområdet är ”avskalat” gör man en kartläggning av de synliga lämningarna. Nästa steg är att försiktigt skala av de olika skikten av jordlager och lämningar, där de olika skikten representerar olika tider. I jordlagren finns kasserade och tappade föremål som noga knyts till de skilda jordlagren. Ibland samlar arkeologerna också in jordprover som kan berätta om miljön på platsen, vad människor levde av och vad man sysslat med på just den platsen.

En utgrävning handlar mycket om att tidsmässigt sortera alla synliga ”händelser” i form av eldstäder, avfallsgropar, jordlager m.m. och tolka hur dessa hänger ihop för att förstå vad som hänt på platsen under olika tider.

Läs mer om arkeologi.

Vad händer man alla fynd som grävs upp vid en utgrävning?

För att inte föremålen ska förstöras måste en del föremål, särskilt föremål av metall, konserveras. Det bör ske så snabbt som möjligt, i vissa fall redan i fält. Efter det att föremålen analyserats och publicerats placeras föremålen i museimagasin eller visas på utställningar.

Läs mer om arkeologiska fynd.

Vad behöver man för utbildning för att bli arkeolog?

Arkeologer utbildas inom högskolan. Kandidatexamen omfattar 180 högskolepoäng (3 år) och ska innehålla minst 90 högskolepoäng  (1,5 år) i huvudämnet arkeologi. För magisterexamen krävs 240 högskolepoäng (4 år) med minst 120 högskolepoäng (2 år) i arkeologi. Huvudämnet kombineras med andra kulturvetenskapliga ämnen eller med natur- eller samhällsvetenskapliga ämnen. Efter kandidatexamen kan du välja att studera för en masterexamen istället för magisterexamen. Masterprogrammet är tvåårigt och vänder sig till studenter med en kandidatexamen i huvudämnet arkeologi eller motsvarande.

För att antas krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet i svenska och historia.

Arkeologer är ofta specialiserade inom olika områden, till exempel förhistorisk arkeologi, medeltida arkeologi, industriarkeologi eller marinarkeologi. Marinarkeologer undersöker sjunkna fartyg och annat undervattensmaterial.