Tema textil

Just nu har vi en liten presentation ur våra samlingar av dokumentation kring textilmaterial, bestående av foton, originalskisser och böcker. Vi vill belysa den framstående textilkonserveringsverksamheten som bedrevs på Riksantikvarieämbetet under många år, temat är ”Mode i tiden”. Många fantastiska klädesplagg och dräkter konserverades av skickliga händer, för att nämna några  –  Biskoparna från Bremen där kvarlevorna efter Ansgar lär ha ingått (1000-tal), Drottning Margaretas klänning  (1400-tal), Bockstensmannens dräkt (1500-tal) och Sturarnas eleganta kläder (1500-tal).

Konserveringsrapport, PIETAS. Sturekläderna före konservering. Riksantikvarieämbetets arkiv/ ATAKonserveringsrapport, PIETAS. Sturekläderna före konservering. Riksantikvarieämbetets arkiv/ ATA

I dag har Riksantikvarieämbetets uppdrag förändrats och gått från det övervägande praktiska arbetet till att samordna frågor och ge råd om vård och konservering runt om i landet.

Vi vill också lyfta fram ett par exempel på de stora och innehållsrika samlingar efter textilkonstnärer som finns i arkivet, bestående av original skisser på både utförda och ej utförda arbeten.

Kormatta komponerad för Älvestads kyrka. Akvarell av Märta Gahn, 1940-taletKormatta komponerad för Älvestads kyrka. Akvarell av Märta Gahn, 1940-talet. Riksantikvarieämbetets arkiv /ATAFoto: Lars Kennerstedt (CC BY)

Märta Gahn (1891-1973), textilkonstnär, född i Närke, utbildad 1910-1915 vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm, aktiv i Svensk hemslöjd och Handarbetets vänner, 1935-1954 chef för Libraria.

Genom Märta Gahn fick medeltidens broderikonst på dyrbara tyger, ofta siden importerat från Italien, sin renässans. Hennes största inspirationskälla var den svenska floran. Hela hennes produktion sträcker sig från 1920-talet till 1970-talet.

Textilkonstnär 1bAkvareller av Märta Gahn, 1930-talet. Riksantikvarieämbetets arkiv /ATAFoto: Lars Kennerstedt (CC BY)

En stark strävan hos Gahn, i hennes textilskapande, var att knyta an till olika provinsiella särdrag, bevara ”ortskaraktären. Hon försökte så långt som möjligt följa den lokala hemslöjdens traditioner. Som exempel kan nämnas tennbroderier från Norrland.

Samlingen, som kommit till ATA genom testamente 1974, har i huvudsak kyrklig anknytning.

Antependium. Akvarell av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. Riksantikvarieämbetets arkiv/ ATAAntependium. Akvarell av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. Riksantikvarieämbetets arkiv/ ATAFoto: Lars Kennerstedt (CC BY)

Anna-Lisa Odelqvist-Kruse (1925-2000), var bl.a. verksam vid Licium och Libraria, hos Libraria var hon både chef och konstnärlig ledare.

Hon ville knyta an till den kyrkliga symboliken och föra ut den i vardagen, inte dra gränser mellan kyrkligt och världsligt.  Därför ansåg hon att symboliken inte skulle vara för påträngande utan mer syblim. Hon ville att hennes arbeten skulle platsa lika bra i hem som på olika institutioner och i kyrkor. Hon arbetade också mycket med de liturgiska färgerna.

Samlingen som kommit till ATA i två omgångar 1990 och 2000 som gåva från konstnären, består huvudsakligen av arbeten utförda i Sverige.

Fotoutställning vid entrén till arkiv- och biblioteks lokaler på Storgatan 41Fotoutställning vid entrén till arkiv- och biblioteks lokaler på Storgatan 41Foto: Lars Kennerstedt (CC BY)

På krubbhyllan I Vitterhetsakademiens bibliotek finns många intressanta böcker om konservering och textil i allmänhet.

krubbhyllanBokutställning på krubbhyllan i biblioteketFoto: Lars Kennerstedt (CC BY)

I maj 2016

Eva Enhus        

Dela sidan på