Illegal handel med kulturföremål

En gren inom internationell organiserad brottslighet är handel med konst och kulturföremål. Det är föremål som kan ha stulits, grävts fram utan tillstånd eller förvärvats under oetiska former.

Föremålen försvinner in i olika intrikata system med förfalskade intyg, smuggling över gränser och dyker så småningom upp på antik- och auktionshus. Deras ekonomiska värde mångfaldigas på vägen från ursprungsplats till försäljning. Det är ett sedan länge uppmärksammat problem och redan 1970 antog UNESCO konventionen ”Convention on the Means of Prohibiting and Preventing the Illicit Import, Export and Transfer of Ownership of Cultural Heritage”.

Internationellt har det under de senaste åren dessutom uppmärksammats att handel med kulturföremål kan vara en inkomstkälla för terroristorgansationer. År 2015 antog FN:s säkerhetsråd två resolutioner för att förhindra finansiering till IS/DAESH i Syrien och Irak där handel med kulturföremål nämns särskilt.

Alla länder som anslutit sig till FN har därför skyldighet att vidta olika åtgärder för att säkerhetsrådets resolution ska få effekt. (2015, resolution 2199 “Threats to International Peace and Security caused by Terrorist Acts” och resolution 2253 “Suppressing Financing of Terrorism”)

Riksantikvarieämbetet fick därför uppdrag av regeringen:

”Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka åtgärder och initiativ som har vidtagits för att förebygga och förhindra illegal handel med kulturföremål. Av redovisningen ska även berörda myndigheters insatser framgå. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 17 mars 2017.”

Uppdraget redovisades i mars 2017

Uppdraget finns redovisat i rapporten: Illegal handel med kulturföremål: Återrapportering av regeringsuppdrag i Riksantikvarieämbetets regleringsbrev för 2016.

Läs mer om Riksantikvarieämbetets arbete i samverkan med andra för att motverka internationella kulturarvsbrott.