En arkeologisk förundersökning kan ha olika syften: att avgränsa en fornlämning eller att ta fram fakta om fornlämningen inför en slutundersökning. Foto: ( CC BY)

Arkeologisk förundersökning

Det första steget i ett borttagande av en fornlämning är ofta att länsstyrelsen beslutar om en arkeologisk förundersökning (2 kap. 13 § KML). Förundersökningen kan också behövas för att hitta fornlämningens avgränsning för att byggprojektet ska kunna planeras så att det lokaliseras utanför fornlämningen. Förundersökningen är då den enda undersökningen som behövs.

I andra fall kan förundersökningar utföras för att ge länsstyrelsen underlag för att kunna besluta om ett slutgiltigt borttagande av hela eller delar av en fornlämning. Dessa förundersökningar är mer omfattande och ska ge länsstyrelsen ett fullgott underlag för att besluta om en särskild undersökning för att dokumentera fornlämningen. En sådan förundersökning är en form av delundersökning som syftar till att ta fram fakta om fornlämningen, såsom: omfattning, karaktär, datering, fyndinnehåll osv. Detta görs både genom att arkeologerna tar upp schakt med grävmaskin och att ytor eller rutor grävs för hand och dokumenteras. Denna information behövs för att länsstyrelsen ska kunna upprätta ett förfrågningsunderlag inför en slutgiltig arkeologisk undersökning (utgrävning). Förundersökningens resultat ligger också till grund för de undersökande arkeologernas undersökningsplan och beräkningen av undersökningens budget.

Beroende på arbetsföretagets planering kan det ibland behöva utföras mer än en förundersökning.

Slutprodukten från en förundersökning är ett dokumentationsmaterial som sammanfattas i en rapport. Det kan också finnas ett fyndmaterial som tagits omhand, det gäller särskilt för de större förundersökningarna som görs inför ett borttagande av fornlämningen.