Ålsten_085W4637Foto: Bengt A Lundberg (CC BY)

Byggnader

Byggnadskonsten har alltid varit av central betydelse för människan och samhällsutvecklingen. Bebyggelsen är en del av kulturarvet som kontinuerligt berör alla människor. Det är ett arv som vi bokstavligen lever mitt i.

Det kan kallas hus, byggnader, bebyggelse, byggnadsverk eller arkitektur. Orden täcker ett stort fält inom kulturarvet. Men de utgår alla från en gemensam grund. Det är något som människan byggt. En trä- eller stenkonstruktion, några väggar som bär upp ett tak, en bro över en å. Utöver praktiska funktioner har det byggda kulturarvet också estetiska och symboliska betydelser. De säger något om de som byggt, ägt och använt dem. De kan visa på rikedom och makt eller tvärtom; på fattigdom och maktlöshet. Oberoende av byggherrens ställning och resurser är bebyggelsen en del av kulturarvet. Ett arv som berättar om hur människor har levt och arbetat och om de kulturer eller samhällsförhållanden som skapat det.

Ju äldre byggnaderna blir desto fler spår av mänsklig verksamhet kan de rymma. Om ett tidsskikt rensas bort har en del av berättelsen försvunnit. Därför bör vi respektera alla tidslager och inte avlägsna något i onödan. Samtidigt måste också nya funktioner kunna tillföras så att kulturarvet blir användbart och tillgängligt i vår egen tid.

Nationell överblick

Vare sig bebyggelsen är i privat eller offentlig ägo hanteras den praktiskt i kommuner och län, i föreningar och församlingar, hos företag och privatpersoner. Riksantikvarieämbetets uppgift är att ha den nationella överblicken över det byggda kulturarvet. Vi ska förmedla kontakter och bygga nätverk och i samarbete med andra aktörer utveckla metoder för kunskapsuppbyggnad, informationsspridning, byggnadsvård och förvaltning. Riksantikvarieämbetet bevakar vad som händer med samhällets bebyggelse och samverkar med omvärlden, nationellt och internationellt.

Samhället har olika redskap till förfogande för att bevara det byggda kulturarvet; ekonomiska bidrag, lagstiftning, arkiv, databaser, kunskapsförmedling, utveckling och forskning. Allt detta finns till för att det byggda kulturarvet ska upplevas och kunna användas av så många människor som möjligt. Bebyggelsen och de berättelser den rymmer är en viktig resurs och en del av vår materiella och immateriella kultur; en angelägen del av samhället som bidrar till en god livsmiljö för alla.

Kontakt: Markus Dahlberg, tfn. 08-5191 8520, markus.dahlberg@raa.se

Dela sidan på