Öppen information och skattplundring

Med jämna mellanrum får Riksantikvarieämbetet frågan varför myndigheten delar information öppet i söktjänster som Fornsök och Aktuell Arkeologi. Här är svar på några av de vanligaste frågorna.

Varför delar Riksantikvarieämbetet information om fornlämningar, kulturlämningar och arkeologiska utgrävningsplatser så att vem som helst kan söka efter dem på nätet?

Det största hotet mot fornlämningar och kulturlämningar är okunskap och ointresse. Bästa sättet att skydda lämningar är därför kunskap och information som är lätt att hitta och gratis. Genom att tillgängliggöra informationen på internet skapas engagemang och förutsättningarna förbättras för såväl specialister och allmänhet att skydda, vårda och utveckla det gemensamma. Riksantikvarieämbetet har till uppgift att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. För att kulturarvet ska vara allas måste alla också ha möjlighet att finna information och få möjlighet att medverka till att skapa kunskap.

Men informationen kan ju missbrukas av plundrare.

Det är riktigt, men människor som vill plundra lämningar har funnits i alla tider. Den information som Riksantikvarieämbetet publicerar är sällan unik, utan går att hitta i arkiv, bibliotek och hos myndigheter. Sverige har en lång tradition av öppenhet med en generös offentlighetsprincip som en viktig hörnpelare.

Det största hotet mot arkeologiskt intressanta platser är att människor inte känner till dem och skadar dem av okunskap. I det svenska skogsbruket skadas och förstörs varje år ett mycket stort antal forn- och kulturlämningar. Under 2014 undersöktes 950 lämningar som låg inom områden som avverkats de tre senaste åren. Av dessa var 387 påverkade eller skadade. Hälften, 193 stycken, var skadade eller grovt skadade. Se rapporten Hänsynen till forn- och kulturlämningar – Resultat från Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2014.

Är öppenhet det bästa i alla lägen?

Nej, men det är den bästa grundhållningen. Det finns undantag. Riksantikvarieämbetet döljer för närvarande de geografiska positionerna för lämningstyperna depåfynd och offerplats i den offentliga söktjänsten Fornsök. Anledningen är att det pågår diskussioner om såväl skattplundring som medveten skadegörelse av samiska offerplatser.

Sverige har även en restriktiv syn på användandet av metallsökare, vilka bara får användas med tillstånd. På Gotland med många fyndplatser utfärdas inga tillstånd för privatpersoner att söka med metalldetektor.

Vad gör Riksantikvarieämbetet för att motverka skattplundring?

Drivkraften för kulturarvsbrott som stölder och plundring är att det finns en marknad för plundrade och stulna kulturföremål. Det är en typ av brottslighet som kräver en hel del arkeologisk och teknisk kunskap, kontakter med hälare, och givetvis information. Riksantikvarieämbetet samverkar med polis, tull och andra myndigheter för att uppmärksamma brottsligheten. Myndigheten vänder sig också till auktions- och samlarbranschen för att göra dem uppmärksamma på den illegala handel som förekommer. Det är viktigt att alla brott som upptäcks polisanmäls.

 

 

 

Dela sidan på