Europeiska landskapskonventionen

liljeholmen1_redigerad-1Foto: Leif Gren (CC BY)Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd.

Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar – kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt.

Demokrati och landskap

Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Den demokratiska aspekten märks också tydligt i den definition av landskap som finns i konventionen: landskap är ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.”

Gäller landskapskonventionen i Sverige?

Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Det är ingen enskild myndighet som har någon utpekad särställning eller ansvar för konventionen. Ratificering innebär att landet förbinder sig att inarbeta konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Redan nu fyller konventionen en viktig funktion som inspiration för en helhetssyn på landskapet. Däremot kan inte myndighetsbeslut fattas med stöd av konventionen, utan dess krav på skydd, planering och förvaltning tillämpas genom de lagar och det regelverk som gäller i Sverige. Även om konventionen inte är en lag så kan den utgöra en grund för att påverka tolkningen av de gällande bestämmelserna och därmed potentiellt påverka
rättspraxis.

Landskapskonventionens lägesstatus i Europa är att 38 medlemsländer ratificerat, medan 9 återstår. Se detaljer i länken till höger på sidan.

Vad innebär konventionen för Sverige?

Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska:

  • erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen
  • öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter
  • främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt
  • utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa
  • utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet

Kontakt: Leif Gren, Kulturmiljöavdelningen ,kulturmiljöintegrering tfn. 08-5191 8010. leif.gren@raa.se

Dela sidan på