Uppsala högar - utgrävningen 1874Uppsala högar - utgrävningen 1874Foto: Henri Osti (Ingen upphovsrätt)

Om Gamla Uppsala

 

Under järnåldern fanns ett rikt och välutvecklat samhälle omkring Uppsala högar. Här låg en kungsgård och här samlades svearna för att dyrka sina gudar. Platsen behöll sin betydelse som religiöst centrum långt efter att Sverige kristnats.

Länge levde myten om att högarna i Uppsala innehöll lämningarna efter gamla hednagudar. Andra trodde att högarna var naturliga kullar. Sommaren 1846 var det dags att ta reda på hur det verkligen stod till. Dåvarande riksantikvarien, Bror Emil Hildebrand, ledde arbetet med den arkeologiska utgrävningen av ”Odins hög” eller Östhögen som den kallas numera. På kvällen den 15 september hade man lyckats ta sig in till högens centrum, där de hittade ett stenröse.

Viktiga personer i gravarna

Utgrävningen visade att högen verkligen var en grav. Fast några storslagna fynd blev det inte: några brända ben och fragment av gravgåvor. 1874 grävde man ut Västhögen – som då kallades Frös hög – och även där fanns en brandgrav.

Vi vet inte vilka som begravdes i Uppsala högar. Att det var viktiga och upphöjda personer är i alla fall säkert. I Östhögen fanns bland annat resterna av en hjälm samt fragment av guldföremål. I Västhögen hittade man bland annat rester av en duvhök, antagligen en dresserad jaktfågel. Sådana var vanliga bland dåtidens absoluta överklass.

Lämningar efter en stor bosättning

Det Hildebrand och hans kollegor hittade i gravarna var några av de få kvarvarande lämningarna efter en stor bosättning. På 500-talet e. Kr., då gravhögarna restes, stod den på sin topp. Då fanns här kunniga hantverkare, rikt jordbruk och en kungsgård. Här låg också en gästabudshall. Kanske var det den som inspirerade den kyrkliga författaren Adam av Bremen när han på 1000-talet skrev om ett hednatempel av guld. Han berättade också om ett träd som var grönt året runt och en källa dit hedningarna gick för att offra till sina gudar.

Första kyrkan på 1000-talet

Mycket talar för att den första kristna kyrkan i Gamla Uppsala byggdes på 1000-talet. På samma plats, vid kungsgården, uppfördes Sveriges första ärkebiskopskyrka 1164. Den kyrka som finns där i dag är bara hälften så stor som den ursprungliga men i väggarna kan man spåra rester av de gamla murarna. 1270 flyttades ärkesätet till byn Östra Aros, som skulle bli det moderna Uppsala. Domkyrkan degraderades till sockenkyrka och fick sin nuvarande form under 1400-talet. Gamla Uppsala med sina kungshögar har ändå behållit sin symboliska betydelse, något som inte minst underströks av att påven Johannes Paulus II besökte platsen 1989.

Gamla Uppsalas historia är som synes spännande men den är långt ifrån statisk eller färdigforskad. Nya rön, kunskaper och frågor väntar oss runt hörnet. Tisdagen den 10 april 2012 startade den stora arkeologiska utgrävningen i Gamla Uppsala och den kommer att pågå även under 2013. Arkeologer från Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Upplandsmuseet och Societas Archaeologica Upsaliensis kommer att undersöka ca 70 000 kvadratmeter inför byggande av den nya dubbelspåriga järnvägssträckan.

En övergripande beskrivning av Gamla Uppsalas historia kan laddas ner i pdf-format här.

gamla uppsala pdfKortfattad text om Gamla Uppsala.

Dela sidan på