Visby domkyrka, Sankta Maria, invigd 1225. Ursprungligen byggd för tyska köpmän i Hansan och biskopskyrka sedan 1572. Torn i ringmuren till höger i bilden. Fotografen Olivia Wittberg (1844-1908) var från Gotland.Visby domkyrka, Sankta Maria, invigd 1225. Ursprungligen byggd för tyska köpmän i Hansan och biskopskyrka sedan 1572. Torn i ringmuren till höger i bilden. Fotografen Olivia Wittberg (1844-1908) var från Gotland.Foto: Olivia Wittberg (Ingen upphovsrätt)

Hansestaden Visby

Visby på den västra sidan av Gotland är ett av sommarturisternas allra populäraste utflyktsmål. Men det är också en säregen kombination av idyllisk hundraårig småstad och medeltida storstad. Det är en typisk hansestad med ringmur, ett välbevarat gatunät och bebyggelse från medeltiden och framåt. Här samsas kyrkoruiner och packhus med senare tiders låga sten- och trähus.

Under 1100- och 1200-talet fick gotländsk handel och sjöfart en viktig roll i Östersjöområdet. Som centrum för internationell handel och kultur med ett starkt tyskt inslag blev Visby en betydelsefull storstad. En stadsmur av kalksten, Visby ringmur, uppfördes kring staden. Den är 3,6 kilometer lång och utgör Nordeuropas bäst bevarade stadsmur.

Muren byggdes under 1200-talet liksom de flesta av de 17 medeltida kyrkorna samt ett stort antal boningshus. De stora kyrkorna lät uppföras av olika klosterordnar som även byggde en skola och ett helgeandshus för fattiga, sjuka och resande.

Då Hansan – Hanseförbundet – fick en fastare organisation vid mitten av 1300-talet tilldelades Visby ledningen för de nordöstliga städerna. Hanseförbundet var både ett politiskt och handelsorganisatoriskt förbund mellan tyska köpmän och städer i Nordsjö- och Östersjöområdena. Visby spelade en central roll i den gotländsk-tyska handeln på Novgorod och var också utgångspunkt för tyska korståg mot Lettland. Efter hand ändrades förutsättningen för Östersjöhandeln och Visbys betydelse minskade. Mot slutet av 1300-talet gjordes både svenska, danska och mecklenburgska anspråk på staden, med skiftande framgång.

Visbys gradvisa men allmänna nedgång under kommande århundraden medförde ett byggnadsmässigt förfall. Samtidigt innebar det att kyrkoruiner, stadsmur och köpmanshus räddades från aktiv rivning. I början av 1800-talet väcktes intresset för Visby som historiskt monument, främst bland författare och konstnärer. Samtidigt utvecklades Visbys kulturliv och ekonomi. Bebyggelsen utanför ringmuren växte med nya bostäder, småindustrier, järnvägsanläggningar och militärförläggningar. I mitten av 1800-talet uppstod en första turism, som vid sekelskiftet år 1900 hade utvecklats till en etablerad näring.

Hansestaden Visby fördes in på världsarvslistan 1995.

Världsarvskommitténs motivering:

”Visby är ett framstående exempel på en nordeuropeisk muromgärdad hansestad som på ett unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse, som till sin form och funktion klart uttrycker denna betydande mänskliga bosättning.”

För mer information:

Länsstyrelsen i Gotlands län – tfn 0498-29 21 00
Turistbyrån på Gotland – tfn 0498-20 17 00

Se även:

Visby ett levande världsarv – Region Gotland
Hanseatic Town of Visby – Unescos webbplats

Dela sidan på